Möjlighet till minskade boytor och sänkta hyror, men färre tillgänglighetsanpassade bostäder för funktionshindrade. Boverket har redovisat sitt förslag på hur byggandet av studentbostäder skulle kunna underlättas.
På uppdrag av regeringen har Boverket utrett studentbostadsfrågan. Förutom vissa lättnader i kraven på ljuddämpning, innebär deras förslag en minskning från dagens 100 procent tillgänglighetsanpassade studentbostäder, till 20 procent. Titus Fridell, ordförande för Saco studentråd, är kritisk till förslaget.
– Vi tycker att det är ett dåligt förslag, det är dumt att göra det svårare för studenter som har begränsad rörelseförmåga att studera. Det finns redan många svårigheter för dem, säger han.
För att sätta detta i ett sammanhang har cirka 12 procent av Sveriges ungdomar ett funktionshinder, enligt Folkhälsomyndigheten. 1,1 procent av unga i åldern 16-29 har ett rörelsehinder och det är framför allt denna grupp som berörs av förslagen. Boverket menar att personer med rörelsehinder måste kunna besöka alla studenter. Det skulle kunna möjliggöras genom byggandet av en anpassad toalett i anslutning till bostaden. Titus Fridell tycker att det är otydligt hur detta skulle kunna organiseras.
– Det är exkluderande om alla som är på en fika eller en fest kan använda toaletten i lägenheten utom de som har behov av en tillgänglighetsanpassad toalett. Det är oklart hur långt de ska behöva ta sig för att hitta en toalett som är anpassad, säger han.
Med de nya kraven kan den minsta accepterade boytan minskas från 16 kvadratmeter till 13 kvadratmeter. Fler bostäder kan då inrymmas i samma fastighet och därmed kan hyrorna sänkas. Förändringen påverkar framförallt storleken på badrummen. Stina Olén, vd för Studentbostadsföretagen som är en branschorganisation för de som äger, utvecklar, förvaltar och förmedlar studentbostäder, tror att det här kan bli en möjlighet för bostadsbyggarna.
– Vi tror att vi kan bygga mer kvalitativa studentbostäder på det här. Det handlar inte bara om priset. Vi kan bygga bostäder som är anpassade efter studenters behov. Den ytan man har ska läggas på rätt saker. Det är inte i badrummet man ska ha utrymme att låta sin familj eller kompisar sova över, säger Stina Olén.
– Så det är inte så att alla studentbostäder kommer att bli 14 kvadratmeter stora.
Foto: Studentbostadsföretagen
Med det nya förslaget, som föreslås träda i kraft i januari 2026, hoppas Boverket kunna dämpa studenters stress. Förhoppningsvis bidrar förslaget till en mildrad oro över att hitta ett boende och en minskad ekonomisk stress under studietiden.
– Tillgänglighetsfrågan har den största potentialen att göra skillnad i studenternas plånböcker, säger Stina Olén.
Studentbostäder uppmuntrar alla männ-iskor oavsett socioekonomisk bakgrund till att studera, skriver Boverket. Men det fungerar bara om hyrorna är rimliga. Enligt Boverket väljer var tredje student med sämre familjeekonomi sin studieort baserat på bostadsbristen. Den höga inflationen, ökade priser och den reducerade köpkraften har lett till en ”byggkris” och detta vill Boverket tackla med sitt nya förslag.
Samtidigt skriver Boverket själva att det inte är säkert att regeländringar leder till sänkta kostnader. Andra faktorer som höga räntor, materialkostnader och markkostnader, spelar in.
– Det finns andra saker som påverkar priset, men vi ser att det här är en viktig del i att bygga mer effektivt, säger Stina Olén.
Det kan även finnas en risk att personer med tillfälliga funktionsnedsättningar, som ett brutet ben, inte kan bo kvar i sitt hem under rehabiliteringen, skriver Boverket i rapporten. Det kan påverka studierna negativt. Boverket resonerar också kring risken för en boendesegregation och en ökad diskriminering av funktionshindrade.
– När man lyssnar på debatten förstår man att känslan av att exkluderas uppenbarligen finns, men risken att bli exkluderad finns i praktiken inte. Ungefär hälften av befintliga studentbostäder är redan tillgängliga enligt dagens regelverk och i nya projekt skulle ändå 20 procent vara fullt tillgängliga. Dessutom är det sådan ruljangs på studentbostäder så det finns alltid en tillgänglig bostad ledig till den som behöver, säger Stina Olén.
– Vi ser att vi har en efterfrågan på en halv promille på tillgänglighetsanpassade bostäder, fortsätter hon.
Titus Fridell från Saco studentråd menar att den uppmätta efterfrågan inte speglar behovet av tillgänglighetsanpassade bostäder. Han tror inte heller att förslaget leder till hållbarhet i bostadsbyggandet.
– De här studentbostäderna kommer förhoppningsvis att finnas i över hundra år och alla kommer ju inte att användas som studentbostäder i hela sin livslängd, säger han.
– Förslaget är ju inte att sänka kraven på andra typer av bostäder. Då kan de komma att behöva anpassas i efterhand och det är väldigt dyrt. Eller så blir det här ett sätt att smyga in att man inte har tillgänglighetsanpassade toaletter som norm längre.
I stället säger han att det nu av regeringen avvecklade investeringsstödet för studentbostäder är mer effektivt för att sänka hyrorna.
– Vi behöver absolut billiga studentbostäder för jämlikheten, men det kan inte ske på bekostnad av studenter med funktionsnedsättningar, säger Titus Fridell.
