Trots att studietiden vanligtvis inte kännetecknas av en blomstrande privatekonomi är svenska studenters möjligheter till ekonomisk trygghet bland de främsta i världen. Genom lån och bidrag finansierar hundratusentals studenter sina levnadskostnader under terminerna.
Redan år 1919 skrev smålänningen Hjalmar Oskar Ahlberg in sig i historien som mottagare av det första studiestödet. Då var det ett räntefritt lån på högst 1 500 kronor som skulle underlätta studier för ”begåvade men fattiga lärljungar vid offentliga läroanstalter.” Sedan dess har det svenska studiestödssystemet kommit att bli ett av världens mest omfattande. Under läsåret 2022-2023 studerade 441 100 personer på högskolenivå och bara under 2023 betalades över 39 miljarder kronor ut till nästan 318 000 studenter runt om på Sveriges universitet och högskolor.
– Själva syftet med studiestödet är att göra studier möjligt, att fler ska kunna förverkliga sina drömmar, egentligen oavsett bakgrund och socioekonomisk ställning. Vi tar inga kreditprövningar eller har andra förbehåll för att lämna det här lånet, säger Patric Peippo, utredare på Centrala studiestödsnämnden (CSN).
Som bekant är terminsavgifter en ekonomisk börda som svenska studenter slipper bära. Tillsammans med Finland sticker Sverige ut från övriga Europa genom att mindre än tre procent av studenterna behöver betala för sin utbildning. Den lilla betalande gruppen består främst av studenter med medborgarskap utanför EU/EEA eller de som studerar mycket specialiserade utbildningar, enligt Eurostudents rapport ”Social and Economic Conditions of Student Life in Europe 2021-2024”.
Sverige utmärker sig globalt genom sitt generösa studiestödssystem. Med tilläggsbidrag vid vårdnad av barn och merkostnadslån vid flera andra typer av utgifter, finns det mycket pengar en student kan ha rätt till i Sverige. Det europeiska genomsnittet visar att studenter får 40 procent av sin inkomst från familj eller partner, 41 procent från egen inkomst, 12 procent från statliga stöd, och 6 procent från andra inkomstkällor. Sverige och Danmark är de enda länderna i Europa där statligt stöd utgör den högsta andelen av studenters totala inkomst.
”Vi gör studier möjligt.” Så lyder CSN:s slogan. Även om utbildningen, för de flesta, är gratis kostar det såklart fortfarande att leva: hyra, mat, kurslitteratur, kläder, öl… För många heltidsstuderande är de 13 156 kronor från lån och bidrag som trillar in på kontot varje månad den huvudsakliga inkomstkällan.
Samtidigt visar Eurostudents rapport att 51 procent av Sveriges studenter jobbar under terminerna, och 36 procent av de arbetande studenterna uppger att de arbetar för att ha råd att fortsätta studera.
Vid årsskiftet skedde en rekordhöjning av studiestödet med hela 1 104 kronor. Anledningen till detta stavas prisbasbeloppet. Beloppet i fråga räknas ut av Statistiska centralbyrån (SCB) och används för beräkningar av förmåner eller avgifter inom en rad områden, som pensions- och skattesystemet. Enligt studiestödslagen ska studiemedlet uppgå till 5,74 procent av prisbasbeloppet vid heltidsstudier i en vecka. Summan justeras årligen eftersom det följer konsumentprisindex, ett jämförelsetal som mäter den generella prisnivån i Sverige. Med andra ord speglar summan på studiestödet prisutvecklingen i samhället i stort.
Utöver tillståndet i samhällsekonomin är det en mängd faktorer som avgör hur mycket pengar du får av CSN. Om du exempelvis tjänar mer än 18 500 kronor i månaden samtidigt som du bedriver heltidsstudier, reduceras studiestödet. Din studietakt påverkar även vilket belopp du har rätt till. Därtill måste du vara under 61 år och få godkänt på minst 75 procent av de poäng du anmält dig och tackat ja till att läsa under terminen för att få pengar följande termin.
Olika villkor gäller även för olika typer av studier – pluggar du vid komvux eller folkhögskola har du exempelvis rätt till färre veckor med studiemedel än högskolans 240 veckor. En miss man lätt kan göra som förstaårsstudent är att inte riktigt ha koll på hur bidraget och lånen hänger ihop. Veckorna räknas nämligen som förbrukade även om, nota bene, du väljer att bara ta bidraget eller låna en mindre summa under en viss tid.
7 snabba frågor om studiestöd
+- Varför heter det CSN?
CSN står för Centrala studiestödsnämnden, en statlig myndighet som hanterar studiemedel, studiehjälp, omställningsstöd, körkortslån och återbetalning av studielån. - Varför har vi CSN?
CSN erbjuder bidrag och förmånliga lån så att alla i Sverige kan studera utan att riskera ekonomiska problem, som exempelvis skulder från sms-lån. - Hur mycket kan man få i studiestöd 2023?
Studiemedel består av ett bidrag och ett lån. År 2024 kan man få totalt 13 156 kronor per fyraveckorsperiod vid heltidsstudier. - Hur mycket CSN kan man få max?
För heltidsstudier 2024 är det 997 kronor i bidrag och 2 292 kronor i lån per vecka, eller totalt 13 156 kronor per fyraveckorsperiod. Tillägg finns för studenter med barn eller specifika behov. - Hur många år har man rätt till CSN?
Studiemedel räcker till 240 veckor (cirka 6 år) för eftergymnasiala heltidsstudier. Antalet veckor varierar för gymnasienivå och grundskolestudier. - Hur mycket kan man jobba med CSN?
Du får jobba samtidigt som du studerar, men för att få fullt studiemedel får du inte tjäna mer än 110 995 kronor per halvår. - Vad händer om man inte betalar CSN?
CSN gör en betalningsplan efter studierna. Vid betalningsproblem kan man ansöka om att betala mindre. Om man inte betalar skickar CSN påminnelser och kan skicka ärendet till Kronofogden. Skulden skrivs av när man avlider.
Det nuvarande systemet med lån och bidrag infördes 1965 och år 1989 infördes det inkomstbaserade återbetalningssystemet. När man är mitt i studentlivet kan det vara lätt att glömma att man lever på lånade pengar. Man ”går på CSN” som alla andra, det är inget mer med det. Men pengarna måste såklart betalas tillbaka. Och det med ränta.
Patric Peippo understryker att man måste reflektera över faktumet att man belånar sig som student och att det kommer med villkor. Därför är det värt att fundera på om, och hur mycket, man behöver låna.
– Lånet ska betalas tillbaka och då är det bra att känna till vilka villkor som gäller och hur systemet fungerar rent generellt, så att det inte kommer som en chock. Och dessutom att det (lånet) kommer med en kostnad, även om det är förmånligt.
När det är dags att betala tillbaka skulden skickar CSN en betalningsplan. Man kan som längst betala tillbaka lånet under 25 år och även välja att betala av den i snabbare takt.
Från 2023 består studielåneräntan av en basränta och ett påslag. Påslaget ska bekosta de studielån som aldrig betalas tillbaka, exempelvis om en låntagare inte kan betala eller går bort. CSN:s lån till studenter betraktas nämligen som lån med kreditrisk, alltså att det finns en risk för förlust på grund av att låntagaren inte fullföljer sin plikt att betala tillbaka.
Studielånsräntan utgörs av genomsnittet av alla räntesatser på statsobligationer de senaste tre åren, och subventioneras sedan med 30 procent. Från att 2022 legat på historiska 0,00 procent höjdes den till 1,23 procent 2024. Hur mycket ränta du betalar på studielånet varierar alltså från år till år och påverkas av ränteläget i samhället.
CSN finansierar studielånen genom upplåning i Riksgäldskontoret, som är statens centrala finansförvaltning. CSN:s studielån är beloppsmässigt Riksgäldens största utomstatliga utlåning med kreditrisk, berättar Anna Olofsson, enhetschef för analys på Riksgäldens skuldförvaltning. Och det är inte några struntsummor som staten ligger ute med. Vid slutet av 2022 låg låntagarnas totala skuld på 263 miljarder kronor.
Allt detta är en del av den utbildningspolitiken. Patric Peippo tror att det är samverkan av effekterna av att erbjuda förmånliga lån som har gjort att studiestödet har utvecklats till vad det är i dag.
– Samhället ger först för att alla ska kunna utveckla sig, och det ger tillbaka genom att man skaffar sig den utbildningen man vill ha, säger han.
