Kåren kritiserar regeringen – varnar för sämre utbildning: ”Vi får ta smällen”

Fler platser, men mindre resurser. Regeringens satsning på ingenjörsutbildningar hotas av höga hyror och besparingskrav, varnar Teknologkåren.

Inför höstterminen har 100 nya utbildningsplatser tillkommit på Lunds tekniska högskola (LTH) som en del av regeringens satsning på ingenjörsutbildningar, med fokus på grön och digital omställning.

Men i en nyligen publicerad debattartikel i DN lyfter Teknologkåren, tillsammans med sex andra svenska kårföreträdare, sin oro för att satsningarna inte når fram till studenterna. Detta på grund av höga hyreskostnader och besparingskrav som drabbar lärosätena.

– I en tid av satsning borde vi se mer lärarledd tid och bättre tillgång till utbildningsmiljöer, men i stället tvingas lärosätena utreda hur de kan dra ner på dessa resurser, säger Ebba Ljunggren, ordförande för Teknologkåren (TLTH). 

Hon menar att konsekvenserna i slutändan blir sämre utbildningskvalitet för studenterna.

– Det är vi studenter som får ta smällen.

Konkret riskerar besparingarna att minska den lärarledda tiden. Detta drabbar särskilt laborationer.

– Finns det inte pengar till lärarledd tid, så måste det ses över, och laborationer är ett sådant moment som kräver mycket lärarledd tid, säger Ebba Ljunggren. 

Kristofer Modig, vicerektor för grundutbildning vid LTH, delar den bilden. De senaste åren har utbildningarna fått minskade resurser trots stigande kostnader.

– Vi har i praktiken 40 procent mindre att utbilda för än vad vi hade 1990, säger han.

Enligt Kristofer Modig får studenterna färre tillfällen att öva på praktiska moment. 

– Vi har gått från att studenter tidigare jobbade individuellt till att de nu oftast labbar två eller tre tillsammans. Det är svårare att veta vad varje student faktiskt lär sig, säger han.

En rapport från Sveriges ingenjörer stödjer detta och pekar på de ekonomiska utmaningarna för tekniska utbildningar. Rapporten visar att finansieringen per student har urholkats av inflation och det så kallade produktivitetsavdraget. 

Även om de nyligen beslutade höjningarna av utbildningskostnaderna är ett steg i rätt riktning, är det osäkert om de kommer att kompensera för det långvariga glappet, menar Kristofer Modig. 

– Utbildningen vid LTH håller hög kvalitet i dag, men det ekonomiska utrymmet är mycket begränsat. Det är till exempel svårt att utveckla nya kurser – det upplever ofta institutionerna och lärarna att de inte hinner med. Därför var den nya satsningen väldigt välkommen då den gav oss en möjlighet att faktiskt genomföra viss nyutveckling, säger Kristofer Modig och fortsätter:

– Generellt sett behövs dock ännu större anslag till utbildningarna för att ge lärarna möjlighet att erbjuda mer individuell träning för studenterna. Det är en aspekt som har fått stryka på foten jämfört med hur det var för 30-40 år sedan.

”Dags för regeringen att gå från ord till handling”

En annan aspekt som lyfts i kårernas debattartikel i DN är hur resurser som egentligen ska gå till utbildning i stället försvinner tillbaka till statskassan genom det statliga fastighetsbolaget Akademiska hus, något Lundagård tidigare skrivit om. Enligt Ebba Ljunggren innebär hyresökningarna att pengar som skulle ha gått till forskning och undervisning i stället förvandlas till statlig utdelning.

– Resultatet blir att universitetet måste se över sina lokalbehov och begränsa mängden lärarledd tid, säger hon.

Teknologkåren efterfrågar nu tydliga åtgärder från regeringen för att säkerställa att satsningarna faktiskt stärker utbildningarna. En åtgärd som föreslås är att återföra Akademiska hus vinst till lärosätena.

– Det handlar om att resurserna måste stanna kvar i verksamheten och användas för att förbättra utbildningen, inte för att finansiera statens övriga behov, menar Ebba Ljunggren.

Trots att Teknologkåren ser positivt på fler utbildningsplatser menar de att det inte får ske på bekostnad av kvaliteten.

– Fler utbildningsplatser i sig är inte negativt, men det är avgörande att universitetet har tillräckligt med lokaler och lärare för att möta de ökade behoven. Annars är risken att utbildningskvaliteten försämras. Det är dags för regeringen att gå från ord till handling, säger Ebba Ljunggren.

Lundagård har sökt utbildningsminister Johan Pehrson.