Lule-Bodens sameförening väntar nu på regeringens godkännande för att återlämna två samiska kranier från Lunds universitet. Planer på en värdig återbegravning pågår, men det är fortfarande oklart vem som ska stå för notan.
För två veckor sen meddelande Lunds universitet att de godkänner begäran om återlämnande av två samiska kranier. Historiska museet fick ta över den anatomiska samlingen 1995 då den anatomiska institutionen vid Lunds universitet lades ner. På Sametingets begäran har museet gjort en rapport som redovisar för de samiska kvarlevor som finns i samlingen, vilket gör det enklare för sameföreningar att begära återlämning.
I detta fall är det Lule-Bodens Sameförening som har begärt tillbaka två manliga kranier, vilket Lundagård rapporterade i mars i år. Då fick Historiska museet börja skriva på ett utlåtande till Lunds universitet om sin ståndpunkt i frågan. FN:s urfolksdeklaration säger att en sådan process ska vara skyndsam. Det tycker Jenny Bergman, antikvarie vid Historiska museet, att de har varit.
– Det är brådskande men inte så brådskande att man kan vara slarvig. När vi fick in förfrågan så påbörjas arbetet direkt och utlåtandet utgår ifrån Riksantikvarieämbetets två stöddokument och vår egen rapport som kartlagt dessa samiska kvarlevor, säger hon.
Arbetet har resulterat i ett utlåtande där det historiska värdet i de mänskliga kvarlevorna vägs mot den försoningsprocess ett återlämnande innebär.
– Det är ju vi som är förövare för vi är en del av Lunds universitet och det är universitetet som har skapat den anatomiska samlingen under dåtidens tidens lagar och normer. Vi försöker göra rätt nu och utgå ifrån våra nutida etiska principer, säger Jenny Bergman.
efter 170 år i LU:s arkiv, begravas i norrbottniska
Arjeplog. Foto: Alexandra Roslund
En av de personer som tagit initiativ till att kvarlevorna ska återbördas är Kerstin Andersson, same med anor från Gällivare- och Luleå-trakten. Hon säger att de är imponerade av Historiska museets arbete, men i frågan om hur samarbetet ser ut vill hon betona att det inte handlar om ett samarbete.
– Jag vet inte om jag vill kalla det för ett samarbete för vi har två olika roller – vi som är samer och vill ha hem våra samiska anfäder, och de som museum med ett dystert arv att förvalta. Det finns inga motstridiga intressen, de vill också att de samiska kvarlevorna ska få sin sista vila på platserna de kommer ifrån.
I väntan på ett godkännande från regeringen planerar Lule-Bodens sameförening hur återbegravningsceremonin ska gå till. Kerstin Andersson och sameföreningen vill se till att ceremonin är inkluderande och värdig. De har även dialog med Svenska kyrkan om var gravplatsen kan komma att bli.
– Vi vill förstås ha med någon som jojkar tillbaka dessa män till den sista vilan, men vi har inte landat i exakt hur ceremonin ska se ut, eller till vilken plats de ska återbördas. Vi vet ju inte vilken gravplats de togs ifrån.
Återbegravningen förväntas att ske nästa år. I slutet av september kommer Lule-Bodens sameförening att hålla ett informationsmöte. Dit är allmänheten som känner sig berörd av återlämningen inbjuden att delta. Jenny Bergman från Historiska museet kommer att vara med för att kunna svara på frågor.
”Regeringen borde avsätta resurser”
Men vem som ska stå för kostnaderna är fortfarande oklart. Tidigare har detta bestämts tillsammans med den lokala sameföreningen, och dit har diskussionen med Lule-Bodens sameförening inte nått än. Enligt Sara Virkelyst, projektledare vid Lunds universitet, kan kostnaderna vara allt ifrån eventuell provtagning av kvarlevorna, arbetskostnader och återbegravningsceremonin.
– Vi gör en bedömning varje gång, och här har vi redan haft en diskussion om att vi räknar med vissa kostnader såsom transport och kista, säger hon.
Riksantikvarieämbetet, en myndighet som jobbar med kulturarv, menar att sameföreningen och universitetet ska enas om kostnaderna, men att det saknas klara regler för hur de ska delas upp. Det är en pågående diskussion om regeringen ska bidra ekonomiskt. Kerstin Andersson håller med om att brist på pengar är ett problem, men betonar att det inte är samer som ska stå för kostnaden av återlämnanden och återbegravningar.
– Samer ska inte behöva betala för att återbegrava personer som hamnat på museer efter gravplundringar i Sapmí. Det ska staten göra, men nu vet vi att regeringen inte gör det. Då får kostnaderna helt enkelt gå på museernas budget, men vi tycker att regeringen borde avsätta resurser för att alla samiska kvarlevor ska få en värdig återbegravning.
Innan en återbegravning kan ske måste regeringen godkänna återlämningen. Kulturminister Parisa Liljestrand har ansvar för beslutet.
Läs mer:
Sameförening begär att få tillbaka samiska kvarlevor från LU
Strid om samiska kvarlevor i Lund
”Det är inte bara samisk historia. Det är svensk historia”
