Lärarutbildningen kan komma att förändras. Var femte lärarstudent hoppar av utbildningen, något regeringen vill se över. Regeringens särskilda utredare Peter Honeth vill skärpa antagningskraven och förändra utbildningens innehåll.
– Det är ett snabbt plåster på såren, men det kommer inte att lösa grundproblemen, säger lärarstudenten Gustav Sjöström.
Regeringen har gett Peter Honeth i uppdrag att utreda lärarutbildningen, vars nuvarande form infördes år 2011. Enligt regeringen förbereder dagens utbildning inte lärarna tillräckligt för sin framtida arbetsplats. Gustav Sjöström, som studerar till ämneslärare i svenska och historia vid Lunds universitet, anser att mer måste göras för att minska antalet avhopp.
– Det är ett snabbt plåster på såren, men det kommer inte att lösa grundproblemen. Jag tror att det inte bara är de med låga betyg som hoppar av, utan även andra också, säger Gustav Sjöström.
Lundagård rapporterade förra året att fler än hälften hoppar av ämneslärarprogrammet vid Lunds universitet. Regeringen undersöker hur de kan bryta mönstret med att många hoppar av utbildningen. Flera av Gustav Sjöströms kursare har hoppat av utbildningen, innan de kommit halvvägs genom programmet.
– Jag skulle säga att det är ganska många. Jag kan nog räkna upp tio personer som jag personligen vet har hoppat av utbildningen, men det finns säkert fler, säger han.
Eftersom utredningen visar att det är större risk att studenter med låga gymnasiebetyg hoppar av utbildningen vill Peter Honeth, regeringens särskilda utredare, att antagningskraven höjs till lärarutbildningar.
– Vi kommer med stor sannolikhet att höja kraven för tillträde till lärarutbildning. Men exakt hur kan jag inte säga. Det är först i samband med att vi lämnar över utredningen till regeringen som jag kan vara lite mer detaljerad, säger Peter Honeth.
Däremot tycker Peter Honeth att studenter med lägre meriter från exempelvis gymnasiet ska ha en chans att komma in på lärarutbildningen även om antagningskraven höjs.
– Det finns de som har dåliga förkunskaper, men är starkt motiverade för att bli lärare och som klarar utbildningen ändå. Därför kommer vi väl också ha förslag om att man ska kunna komplettera behörigheten för att komma in på lärarutbildningen. För det är också viktigt att fånga upp dem som har en stark motivering för att bli lärare, säger Peter Honeth.
Men för lärarstudenten Gustav Sjöström handlar inte problemet bara om antagningskraven. Han tror att den låga statusen för läraryrket också spelar en stor roll i varför många hoppar av.
– Läraryrket är inget som jag tänker på som jätteattraktivt. Man pluggar i fem år och tidvis är det en ganska stressig och tung utbildning. Detta för att sen komma ut på en ganska otrevlig arbetsmarknad med extremt mycket press, tuffa klassrum och förhållandevis dålig lön i förhållande till hur länge du har utbildat dig, säger Gustav Sjöström.
utbildningen och biträdande prefekt vid LU:s
institution för utbildningsvetenskap.
Foto: Privat
Sinikka Neuhaus, utbildningschef på ämneslärarutbildningen och prefekt vid Lunds universitets institution för utbildningsvetenskap, är kritisk till förslaget om att höja antagningskraven. Hon ifrågasätter om förändringen verkligen kommer att leda till några positiva resultat.
– Utredarna tror att detta ska höja statusen, vilket jag är tveksam till. Kanske kan det fungera på lång sikt. Men en möjlig brist med utredningen är att den inte tar hänsyn till att studenter med lägre betyg när de börjar utbildningen ändå kan lyckas ta examen, säger Sinikka Neuhaus.
Likt lärarstudenten Gustav Sjöström, så tycker hon att fler åtgärder behövs för att förhindra att fler hoppar av lärarutbildningen. Sinikka Neuhaus, menar att det inte enbart är politikens uppgift, utan även lärosätena själva kan bidra.
– På lärosätesnivå tror jag att vi ska tala väl om professionen. Vi ska verkligen tycka att det är viktigt med läraryrket. Vi måste också jobba med det som är utmaningar i skolan och rusta våra lärare väl inför det, säger Sinikka Neuhaus.
Utredningen ska presenteras den 29 november.
