Även idrotten måste få plats i centrum. Det nya sjukhuset borde byggas någon annanstans, skriver Lundagårds politiska krönikör Kornelius Persson.
Detta är en opinionstext i Lundagård. Skribenten svarar för åsikter i krönikan.
Runt år 2030 kommer Region Skåne påbörja bygget av ett nytt sjukhus i Lund. Anledningen är att det nuvarande sjukhuset är för litet och slitet. Att ersätta ett föråldrat sjukhus med ett nytt är förstås helt rimligt. Problemet är att det ska byggas på Smörlyckan.
Smörlyckan är ett av Lunds främsta idrottsområden. Där finns det många gräsplaner, konstgräsplaner och tennisbanor. Aktiviteten på området tycks aldrig upphöra. Marken är inte heller bara till för seriösa föreningar, utan också för halvlalliga studentlag och korpenverksamhet. Breddverksamheten är viktig för invånarna och dess välbefinnande.
Kommunens plan är att bygga en ny idrottsanläggning i stadens utkant, antagligen en norr om Norra Fäladen och en på Brunnshög. Nya anläggningar kan förstås låta attraktivt. Men det spelar ingen roll om de nya idrottsplatserna är i gott skick om få människor har tillgång till dem. De nya idrottsplatsernas geografiska läge gör det omständigt att ta sig dit.
Politikerna menar att det är lätt att ta sig till de nya idrottsanläggningarna med spårvägen och busslinjerna. Det man dock missar är att gemene lundastudent är cykelburen, och när idrottsplatsen förflyttas till stadens utkant höjs tröskeln för idrottandet. Det är helt orimligt att det ska krävas kollektivtrafik för att ta sig till träningen i en sådan liten stad som Lund. Smörlyckans centrala läge gör den lättillgänglig för både fotgängare och cyklister, oavsett var i Lund man bor.
Såklart är det viktigt att se till att sjukhuset får utrymme att växa. Men det får inte ske på idrottsplatsens bekostnad. Sjukhuset borde egentligen byggas på Brunnshög, vilket regionen föreslog. Där kan en stad växa fram runt sjukhuset. Det är bättre än att en redan befintlig stadsmiljö helt ska försvinna.
För den som inte nyttjar idrottsplatsen, är sjukhusets utträngning av idrotten förmodligen en ickefråga. Men att bevara Smörlyckan handlar om mer än några fotbollsplaner. Det handlar om hur man ska se på staden, och vad som ska få lov att finnas i den. Grönområden är viktiga för att människan ska kunna må bra. Ett rivet Smörlyckan hade inneburit fler gråa betongblock och färre skrattande barn på fotbollsträningar. Det gör Lund till en både tråkigare och fulare stad.