Forskare slår larm: Regeringens beslut hotar utvecklingsforskningens framtid

- in Forskning, Nyheter

Beslutet att skära ner på finansieringen av utvecklingsforskning får hård kritik från forskarvärlden. I en nyligen publicerad debattartikel i Altinget lyfter 59 forskare fram de allvarliga riskerna med neddragningarna. Även Vetenskapsrådets senaste rapport varnar för de negativa följder som en minskad finansiering kan få.

I juni 2023 meddelade regeringen att finansieringen av utvecklingsforskning via Vetenskapsrådet skulle stoppas. Lite mer än ett år senare, den 22 oktober 2024, hölls konferensen DevRes i Lund där Vetenskapsrådets rapport över sitt arbete presenterades. Konferensen leddes av Jesper Sundewall, forskare i global hälsa vid Lunds universitet och ordförande för forskningsnätverket SweDev. 

– Vårt intryck är att regeringen inte har gjort någon konsekvensanalys av det här beslutet i förväg. De har inte heller riktigt förstått premisserna för hur forskning finansieras, säger han. 

– Att mitt under pågående beredningsprocess när alla har lagt ner veckor på att skriva de här ansökningarna, sätta stopp i processen, det är ju nästan oförskämt, fortsätter han. 

– Det är klart att folk blev jätteupprörda. 

Jesper Sundewall är forskare i global hälsa och ordförande för forskningsnätverket SweDev.
Foto: Tove Gilvad

I en debattartikel i Altinget skriver Jesper Sundewall tillsammans med 58 forskarkollegor från olika svenska universitet om hur viktig Vetenskapsrådets finansiering varit. Med 165-185 miljoner kronor per år har Vetenskapsrådet i tio år stöttat forskning om till exempel värmetåliga grödor och genusaspekter på våld. Det gäller över trehundra projekt.

I sin rapport slår Vetenskapsrådet fast att för att möta de globala utmaningarna krävs en stabil forskningsfinansiering. Annars finns en risk för ett kompetensglapp som blir svårt att överbrygga. De betonar vikten av att stötta unga forskare för framtiden.

”Bakgrunden är att vi har ett krig i Europa”

SweDev kompletterar rapporten med en egen enkätundersökning utförd våren 2024 där 199 personer som arbetar med utvecklingsforskning i Sverige deltog. Nära hälften uppger att de ändrat sin forskning för att anpassa sig efter finansieringsmöjligheterna. Forskningen handlar nu mer om det globala nord och ämnen som AI i stället för till exempel fattigdom. 

Utvecklingsforskning är ett av universitetets högst rankade ämnen och många forskningsprojekt vid Lunds universitet hade räknat med pengar från Vetenskapsrådet de närmaste åren. Efter regeringens besked gick universitetsledningen ut med ett löfte om att finansiera utvecklingsforskningen med 5 miljoner kronor per år, åren 2024 och 2025. 

Johan Forssell (M), dåvarande biståndsminister förklarade för DN i juni 2023 regeringens beslut. 

– Bakgrunden är att vi har ett krig i Europa, sa Johan Forssell till DN.

– Vi har sagt från dag ett att vi ska effektivisera biståndet, vi ska göra det mer relevant. Det här är skattebetalarnas pengar. 

Jesper Sundewall är inte imponerad av regeringens argument och menar att 180 miljoner kronor inte är mycket i sammanhanget Ukraina men att det är viktiga pengar för forskningen. 

I en debattartikel i Aftonbladet 3/7-23 skriver Johan Forssell (M), att det är en fråga om prioriteringar. Han poängterar att den totala forskningsfinansieringen som tillhandahålls av Vetenskapsrådet är till 98 procent oförändrad och han hänvisar till möjligheten att vända sig till andra finansiärer.

Jesper Sundewall håller inte med. 

– Vi vet av erfarenhet att forskningsråden inte beviljar den typen av forskning i samma utsträckning alls, säger han.

— Vi riskerar att vissa typer av nya upptäckter inte blir av. Vi hade det senaste exemplet med afrikansk svinpest som kom in i Sverige. Den forskning som hade bedrivits var delvis inom ramen för utvecklingsforskningsanslaget, säger han. 

Lundagård har sökt biståndsminister Benjamin Dousa (M).