Studenttidningen Götheborgske Spionen vid Göteborgs universitet lägger ned efter 88 år. Det är dock inte första gången tidningen går i graven, och förhoppningen är att den ska återuppstå. Chefredaktören Jazz Munteanu är dock kritisk till tidningens styrelse och menar att nedläggningen kanske hade kunnat undvikas.
Sedan 1936 har Spionen rapporterat om studentlivet och akademin i Sveriges näst största stad. Men nu är det slut på det.
– Det är fruktansvärt tråkigt och det är tydligt att många andra också tycker det. Det är lärare från JMG [Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet reds. anm.], studenter och även andra journalistkollegor som hört av sig, säger Jazz Munteanu.
– Vi hade precis hade kommit igång med det som jag tycker att Spionen ska vara – En tidning av studenter, för studenter, där studenter på campus känner till Spionen och där de som kommer på våra redaktionsmöten känner en tillhörighet till tidningen.
Styrelseordföranden Elina Falsafi Tonekaboni menar att nedläggningen var oundviklig.
– Det är flera delar som har lett till det här beslutet. Tankarna kring nedläggningen har egentligen pågått i flera år. Främst handlar det om svårigheter med ekonomin, säger Elina Falsafi Tonekaboni, ordförande för Spionen.
– När vi fick minskat medel år 2019 var vi tvungna att lägga ner den tryckta versionen och gå över till digital publicering. Då försvann en del och resurserna räckte inte till för att klara av den digitala omställningen och nå en lika stor målgrupp.
Bidraget, som kommer från Göteborgs universitet, har varit i princip detsamma sedan det infördes, påpekar Elina Falsafi Tonekaboni. Däremot har studentmedierna blivit fler och pengarna till just Spionen har därför minskat.
Men det är inte bara ekonomin som ligger bakom nedläggningen. Det ideella engagemanget har under den senaste tiden inte varit tillräckligt stort och medlemsantalet har sjunkit.
– Allt detta har gjort det svårt att fortsätta driva verksamheten. Det leder till allvarliga risker och en försämrad arbetsmiljö för våra anställda. Det har varit väldigt tufft och tråkigt, men det är det vi har landat i, säger Elina Falsafi Tonekaboni.
Jazz Munteanu är dock kritisk och menar att Spionen kanske hade kunnat överleva.
Foto: VIoletta Kovacka
– Hade vi haft gott om styrelseledamöter som hade brunnit för att Spionen ska fortsätta existera, så tror jag att det hade funnits en chans. Det som vi medarbetare hade förväntat oss var att det skulle ske någon slags nedskärning i våra tjänsteomsättningar. Till exempel att gå ned till 1,5 eller 1,25 tjänster, säger hen.
Elina Falsafi Tonekaboni svarar i ett sms att en tjänsteminskning övervägdes, men att beslutet inte var förenligt med de anställdas arbetsmiljö.
“Vi såg ingen möjlighet att fortsätta skära ner på vår redaktion och försämra våra anställdas villkor utan allvarliga konsekvenser för deras arbetsmiljö”, skriver hon i ett sms.
“Den här styrelsen, som är helt ideell, har i flera år kämpat för att Spionen ska överleva, och har försökt hitta vägar för detta. Men till slut kommer man till vägs ände, och vi landade i att det här var det enda beslut vi kunde ta”.
Ett annat beslut som har väckt frågor är varför Spionen tagit bort samtliga artiklar på sin hemsida och sociala medier. Elina Falsafi Tonekaboni menar att hemsidan måste omarbetas och att inläggen inte är borta, utan arkiverade. Detta som en del av avvecklingsplanen. Jazz Munteanu är dock kritisk till strategin.
“Vad gäller beslutet att avpublicera materialet på hemsidan vill jag även tillägga att Spionen i dagsläget saknar ansvarig utgivare. Tills vi har rett ut vad detta innebär för våra skribenter tyckte vi att det är bäst att avpublicera materialet”, skriver Elina Falsafi Tonekaboni i ett sms.
Götheborgske Spionen har lagts ned förut, för att sedan återuppstå. Elina Falsafi Tonekaboni är hoppfull om att det ska kunna hända igen. Men då krävs ökat engagemang och förändringar, enligt ordföranden.
– Jag tror att vi hade behövt existera i en annan form. I och med att resurserna är så knappa så går det inte att finansiera Spionen i den organisationsformen vi har i dag, säger hon.
Även Jazz Munteanu är positiv till att tidningen ska kunna uppstå igen.
– Vi hade också velat utveckla en mer social organisation, alltså att vi blir en mötesplats för studenter som vill arbeta journalistiskt eller brinner för demokratifrågor och yttrandefrihet och vill hitta gemenskap i det, säger chefredaktören.
– Jag hoppas att studentredaktionen ska kan fortsätta med det.
Götheborgske Spionen är inte den enda studenttidning som har stora ekonomiska och organisatoriska problem. Bland annat rapporterade Uppsalas studenttidning Ergo i våras om att studenttidningen Studietid vid Stockholms universitet går i graven.
– Det innebär att vi har ett mindre medium som kan granska utbildningarna och kårerna, säger Jazz Munteanu.
– För att det är ingenting som andra medier, public service eller andra lokala tidningar hinner med eller har särskilt bra insyn i. Ur ett demokratiskt perspektiv blir det ett misslyckande och ett steg i fel riktning. Vi behöver fler granskande och oberoende medier på campus.
