Med anor som sträcker sig över århundraden har Lunds universitet länge varit en plats för gåtfulla ordnar och exklusiva herrsällskap. Mycket är höljt i dunkel, men såväl glada traditioner som skakande sexskandaler hör historien till.
Ryktena om hemliga sällskap vid Lunds universitet har eggat fantasin i hundratals år. Frågan om vilka hemligheter som förvaltas under domkyrkans klocktorn och över skålar i punschglas gäckade kungamakten redan i början av 1800-talet. Då grundades Stjernan, det äldsta bekräftade studentsällskapet.
I kölvattnet av den franska revolutionen och Napoleonkrigen var skepsisen mot alla typer av privata sammanslutningar utbredd. När Nils Henrik Sjöborg, känd som ”stadens förnämste fest-tillställare”, grundade sällskapet Stjernan ville universitetsledningen genast förbjuda den. Detta trots att Sjöborgs sällskap knappast ägnade sig åt uppror mot kungakronan. I stället var det musik och litteratur på agendan, berättar Fredrik Tersmeden, studentlivsprofil och arkivarie vid Lunds universitet.
Mot slutet av 1800-talet uppstod allt fler studentordnar i Lund. Den äldsta nu existerande orden grundades 1868. En kvintett av studenter, flera med höga poster inom såväl Akademiska föreningen som Smålands nation, bestämde sig för att bilda det slutna sällskapet CC (förkortning för latinets Cedant Curae, ”må bekymren vika”). Snabbt samlade sällskapet kreativa och humoristiska gestalter inom studentvärlden och fakulteten.
–De unga killarna blir så småningom professorer och fortsätter med sina ordenssällskap, säger Fredrik Tersmeden, som i dag är CC:s stormästare.
Jonas Arnell-Szurkos arbetar vid hovet med de kungliga riddarordnarna. Han tror att 1800-talets studenter hade flera inspirationskällor till sina sällskap, däribland frimurarorden. Den internationella frimurarrörelsen nådde Sverige redan 1735. Hemlighetsmakeri omgärdade frimurarnas världsåskådning, ritualer och hierarki, vilket gjorde skrifter om avhoppares avslöjanden ytterst intressanta.
– Det gav information för andra att kopiera frimurarnas ritualer för egna ordenssällskap. Det har funnits en faktor i det att frimurarnas avslöjande ledde till en massa olika parodierande ordenssällskap, men också seriösa som var byggda på ett lite annat sätt. De parodierande, där är sällskapet CC ett väldigt tydligt exempel.
Senare under 1800-talet grundades Storaste kroppkakan, Lunds äldsta orden inom en nation. Precis som för många ordnar har sånger och ceremonier har förvaltats från generation till generation. Ordensmärkena utgörs av kroppkakor i trä med olika band och liksom i frimurarorden kan medlemmarna stiga i graderna.
De flesta av dagens ordnar som finns knutna till nationernas baler och gillen kan härledas tillbaka till 1900-talets mitt. I takt med att nationshusen invigs och allt fler traditioner befästs blomstrar den öppna ordenverksamheten tillika uppfinningsrikedomen. Lunds nations Finnorden ska exempelvis rekrytera medlemmar med målet om att en dag ha nog med styrka att jämna domkyrkan vid marken.
Nog vilar det något särskilt förföriskt över att vara utvald till en särskild krets. Ritualer och välbevarade hemligheter som endast uppdagas desto högre upp i graderna man stiger hör till ordens natur, menar Fredrik Tersmeden.
I sällskapet SHT har förkortningen utgjort ett mysterium i över 150 år. Orden uppstod 1844 i Uppsala och har i dag loger i flera universitetsstäder, däribland Lund. Dess sanna namn vet endast de högst uppsatta.
Dock är hemlighetsmakeriet främst till för att roa nya medlemmar och invigningsritualerna bara för syns skull, då det redan är bestämt vem som valts ut. Denna något mer självironiserande kultur skiljer Lunds ordnar från sina motsvarigheter i Uppsala, menar Fredrik Tersmeden.
– Ofta är det några snäpp mer avspänt i Lund. Lite mer laid-back, lite mer självironi, säger han.
Men visst finns exempel genom Lundahistorien på sällskap som blivit ökända för elitism och pennalism. Det skandalomsusade herrsällskapet Hincus Medicus grundades på 1980-talet. Enligt en granskning gjord av Lundagård 2016 värvas två attraktiva läkarstudenter varje termin. Initieringsriten ska involvera en smärre operation på huden, och ärret blir ett attest för medlemskapet. Ordensbröderna ska sedan hjälpa varandra till åtråvärda positioner i arbetslivet, något som tillbakavisats från tidigare medlemmar.
Vänskapsband korrumperar per definition. Det tror jag man måste tänka på.
Somliga sällskap utmärker sig onekligen med framstående namn på medlemsrullen – minst tre CC-bröder satt på utrikesministerposten mellan 1911 till 1932. Ytterligare tre har innehaft stolar i Svenska Akademien, som vid förra sekelskiftet dessutom bestod till nästan hälften av SHT-bröder. Dock anser varken Fredrik Tersmeden eller Jonas Arnell-Szurkos att studentsällskap kännetecknas av ambitionen att knyta karriärskontakter. Men naturligtvis uppstår vänskaper.
– Vänskapsband korrumperar per definition. Det tror jag man måste tänka på. Sedan är frågan hur mycket extra det blir när det gäller de här studentikosa ordnarna. Det är svårt att säga, anser Jonas Arnell-Szurkos.
1993 hamnade Grisorden, sällskapet för tidigare ledamöter i nationsstyrelser, i hetluften när uppgifter om fester med inhyrda strippor och sexistisk sång nystades upp. Även i professorstadsvillan Locus Medicus Lundensis ska dekadensen frodats när Hincus Medicus ställde till med fest under det ekivoka 90-talet. 2016 briserade avslöjandet om påstådda sexuella övergrepp begågna av ordensmedlemmar under en av Hincus tillställningar. Snabbt tog fakulteten och Medicinska Föreningen avstånd från det hemlighetsfulla sällskapet, som än i dag ger upphov till viskningar.
De mer slutna sällskapen har i regel varit, och är fortfarande, exklusivt manliga. Att de inte har öppnats upp för den andra halvan av studentbefolkningen tror Fredrik Tersmeden beror på att det blir en annan atmosfär i ett enkönat sällskap.
– Alla former av erotiskt spel och uppvaktning försvinner, menar han.
I stället har damordnar stiftats, och ofta återfinns ”systraordnar” till de manliga sällskapen. Och även om dagens studentsällskap fortfarande har en traditionell struktur behöver innehållet inte vara konservativt, menar Jonas Arnell-Szurkos. På den ofullständiga listan över Lunds sällskap återfinns bland annat Rosa Draken, en orden för gaystudenter. Men några närmare uppgifter om sällskapet har han inte kunnat hitta.
– Det är en av svårigheterna när det gäller studentordnarna. Ofta är det några goda vänner som bildar en orden. Den håller sedan ungefär deras studietid innan den faller isär.
I takt med att studenter har lämnat staden har de ljusskygga ordnarna fallit i glömska. Vetskapen om att lundalumnernas hemligheter och skandaler lurar i historiens vrår är kittlande. Men i sann studentikos anda har Lunds studentsällskap främst ägnat sig åt pastischer, lättja och vänskap.
– Trams, sång, spex, roliga tal och mycket snaps, konstaterar Fredrik Tersmeden med ett skratt.
Artikeln publicerades först i Lundagård nummer 7 2024. Läs hela tidningen i digitalt format här.
