Studenter på universitetet har allt svårare att bearbeta och analysera komplex kurslitteratur. Det vittnar flera universitetslärare om, bland annat i Sydsvenskan. Lundagård har pratat med universitetsanställda som pekar på att många studenter inte har lärt sig rätt studieteknik i gymnasiet, vilket gör att de har svårt att ta till sig svåra texter på universitetsnivå.
– Studenter kommer till mig varje vecka med problem med läsförståelsen.
Det säger Henrik Brissman, forskare och studievägledare i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Henrik Brissman menar att studenterna har svårt att bearbeta och analysera mer komplicerad kurslitteratur. Han pekar på dålig förberedelse från gymnasiet då de inte har lärt sig rätt studieteknik för att kunna bearbeta facklitteratur på universitetsnivå.
Henrik Brissman lyfter även att den moderna föreläsningsformen, som ofta är Powerpoint-baserad, som en ytterligare utmaning. Många studenter förlitar sig på dessa presentationer i stället för att ta egna anteckningar.
– Jag kommer ihåg de gamla overheadpresentationerna, det var ingen som förväntade sig att dessa skulle kopieras ut. I dag har det blivit ett krav på lärarna att ladda upp föreläsningarnas Powerpoints, men många elever ser detta som en krycka i stället för ett stöd. Eleverna för i och med detta färre anteckningar, vilket även det är dåligt för läsförståelsen.
Trots dessa nya utmaningar menar Henrik Brissman att nivån på undervisningen måste bevaras. Att sänka kraven skulle inte gynna vare sig studenter eller lärare.
– Som lärare får man vara lite utförligare ibland. Kanske förklara begrepp, historiska profiler och händelser mer utförligt. Man kan inte lita på att alla känner till allt. Det är också viktigt att vara tydlig med kraven för kursen, men studenterna vinner inte på att sänka nivån.
Henrik Brissmans uppmaning till alla studenter för att få en bättre läsförståelse är att läsa fler böcker,
– Läs skönlitteratur! Det förbättrar inte bara språket men ger även en bättre förståelse av litteratur i allmänhet. Du utvecklar ditt språk och du får det kreativa uttrycket. Läsning bidrar till egen bildning och nöje, men förbättrar även skrivförmågan.
”Språket har försämrats”
Det är inte bara inom humaniora som dessa problem uppmärksammats. Johan Malm är överläkare i klinisk kemi och undervisar på läkarlinjen.
– Jag har undervisat i över 35 år och det jag läser är främst fördjupningsarbeten. I dag är det sämre nivå på språket än för tio, femton år sedan. Inte stavningen i sig, men språket har försämrats. Eleverna är absolut läskunniga, men läser inte lika mycket längre. Detta diskuterar vi flitigt med andra lärare på olika fakulteter och det är många som har samma intryck. Det är för lite träning på gymnasiet, säger Johan Malm.
Han menar att en stor del av problemet beror på att dagens studenter inte läser lika många böcker som föregående generationer, då mycket information numera finns tillgänglig på internet i förenklad form. Johan Malm tycker att utvecklingen har gått fort, och på 10–15 år är det en större mängd elever som inte läser kurslitteraturen till fullo. Han spekulerar i att försämringen gått parallellt med mobiltelefonernas popularitet och den allmänna digitaliseringen.
– Det finns i dag en tro på att digitalisering av utbildningen är bäst. Jag har en del elever som tittar på eget undervisningsmaterial i stället för att ägna sig åt att läsa facklitteraturen. Men facklitteraturen är granskad och utvald av en anledning: Den är bra.
Johan Malm understryker att det är nivån på studieteknik och inte studenternas förmågor som sjunkit.
– Studenterna är lika begåvade som förr och otroligt flitiga. Problemet är att de är ovana att läsa komplicerad och utförlig facklitteratur.
Fler med pedagogiskt stöd
Robert Ekdahl, studievägledare vid humanistiska och teologiska fakulteterna, berättar att antalet anmälningar för pedagogiskt stöd har ökat markant de senaste åren. Något som kan bero på en större acceptans för inlärningssvårigheter i samhället. Studenter med diagnoser som dyslexi, dyskalkyli och adhd har nu bättre möjlighet att få stöd, säger han.
– Universitetet har också satsat på språkpedagoger som kommer till specifika klasser och har seminarium i studieteknik och används efter behov. Detta hänger ihop med att fler behöver hjälp med studietekniken.
Robert Ekdahl tror att alla nya grundkurselever skulle kunna dra nytta av de seminarier och föreläsningar om studieteknik för att underlätta övergången mellan gymnasiet och universitetet.
– Ingen har lärt dessa nya studenter hur man studerar på universitetsnivå än. Som universitetsstudent är det ditt eget ansvar. Du ska lära dig själv och det ingår inte i grundutbildningen, men det finns stödfunktioner och hjälp att få, säger han.
