Fyra av tio forskare och lärare vid svenska universitet och högskolor har utsatts för någon form av trakasserier, hot eller våld. Det visar en ny rapport från Göteborgs universitet. Kvinnor är särskilt utsatta, och många forskare väljer att undvika offentligheten eller undervisa i känsliga ämnen av rädsla för hot.
Hot och trakasserier är en vanlig utmaning på svenska lärosäten. Rapporten ”Utsatthet vid svenska universitet och högskolor” visar att utsatthet bland lärare och forskare är vanligt förekommande och utspritt över alla ämnesområden.
Totalt anger mer än en tredjedel av de tillfrågade att de någon gång har utsatts för hot eller trakasserier. Särskilt utsatta är lärare och forskare inom samhällsvetenskap och humaniora, där knappt över hälften rapporterar erfarenheter av utsatthet. Sättet man utsätts på varierar, bland annat genom e-postmeddelanden, hotfulla uttalanden öga mot öga, hot eller påhopp via sociala medier, våld, stöld och skadegörelse.
Om studien
+Rapporten är skriven av David Brax, senior utredare vid nationella sekretariatet för genusforskning. Studien baseras på enkätsvar från februari 2022 som besvarades av 3 000 medlemmar i SULF, Sveriges universitets- och högskoleförbund och genomförs i samverkan med Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.
Adam Brenthel, ordförande för Saco-S-rådet, en facklig organisation vid Lunds universitet som förhandlar arbetsvillkor och företräder medlemmar, tycker att rapportens beskrivningar och bilden av läget stämmer bra in på Lunds universitet
– Det är inte förvånande. Humanister och samhällsvetare känner sig ofta mer utsatta, samtidigt som forskare upplever mer utsatthet än professorer, säger han.
”Olyckligt att utpeka studenter och kollegor som hot”
Men han tycker också att vissa slutsatser kan diskuteras. I rapporten framkommer det att hoten och trakasserierna som är riktade mot företrädare för högskolesektorn främst kommer inifrån. De vanligaste förövarna är studenter där trakasserierna förekommer i samband med handledning och undervisning.
– Undervisning och studentkontakt utgör huvuddelen av lärarnas arbetsmiljö så det är logiskt att studenterna utgör den vanligaste anmälningsorsaken. Jag tycker att det är olyckligt att utpeka studenter och kollegor som hot. Det är bättre att verka för allas goda arbetsmiljö, säger Adam Brenthel.
Adam Brenthel tror inte att hoten har ökat, utan att fler incidenter anmäls nu än tidigare. Han pekar också på att kvinnor är betydligt mer utsatta för hot och trakasserier, vilket också påverkar deras hälsa.
– Här finns det strukturella skillnader som är mycket olyckliga och vi verkar ha svårt att förändra det. Det är verkligen inte bra, säger han.
Hot och trakasserier får forskare att ändra sitt beteende, enligt rapporten från Göteborgs universitet. Många undviker att delta i forskningskommunikation, och en del överväger eller lämnar akademin helt. Samtidigt uppger två tredjedelar av de tillfrågade att de inte vet om deras institution har en handlingsplan för att hantera hot och trakasserier.
– Det är inte säkert att en allmän handlingsplan löser alla problem som kommer upp, det är kanske ännu viktigare att det kollegiala ledarskapet är beredda att handla tidigt och tydligt när det händer oönskade saker i miljön, tillägger Adam Brenthel.
De utmaningar som Lunds universitet står inför framöver rör ekonomin och nedskärningen av undervisningstiden. Lärarna och forskarnas tid för att göra deras jobb blir allt mindre och leder till frustration och att arbetsbelastningen ökar, menar Adam Brenthel.
– Alla som undervisar vill leverera kvalitet och studenterna förtjänar en bra utbildning.
