Hur mycket frihet är vi beredda att offra för trygghet? Efter ett besök i övervakningens Kina reflekterar studenten Alexander Sköldberg över riskerna med vår egen brottsbekämpning.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
I maj reste jag till Kina i samband med ett projektarbete. När jag efter tre veckor lämnade landet drog jag en lättnadens suck och hade samtidigt en klump i magen.
Jag reste till Shanghai väl medveten om att frihet betyder något annat där, men var inte beredd på de tankar och känslor som skulle väckas hos mig. Massövervakningen man läser om hemifrån ter sig annorlunda på nära håll och jag greps av en skräckinjagande insikt: dystopin 1984 tycks vara verklighet.
Kameror syns överallt förutom på toaletter och i hotellrummet, på bordet ligger ett laminerat A4 som påminner om ordningsregler och polisens närvaro. Den kinesiska brandväggen begränsar tillgången till ett fritt internet och för att ta sig runt i stan är man beroende av applikationer vars information jag förmodar att staten tar del av.
Det är sedan länge känt att tryck-, yttrande-, åsikts-, mötes-, förenings-, demonstrations- och religionsfrihet är väsentligen inskränkta. Men de senaste årens informationsteknologiska utveckling har befäst det totalitära systemet, inget utrymme lämnas för oliktänkande. Att kritisera Kina är varken lönsamt eller riskfritt men det är något jag upplever att vi är skyldiga att göra.
Under tiden i Kina går även tankarna till Sverige, jag tänker på att vi hemma står inför stora utmaningar. Den organiserade brottsligheten förpestar vårt samhälle. Men vårt tillvägagångssätt i kampen mot kriminaliteten kräver eftertanke. Det är allas ansvar att engagera sig för vår demokrati, reflektera över hur den riskerar att undermineras.
Den 6 december presenterade regeringen förslag om utökade möjligheter att använda kamerabevakning. Man presenterade även i oktober att man vill göra lagen om hemlig dataavläsning permanent, samt utöka möjligheten att använda biometriska uppgifter i brottsutredningar. Lagen om hemlig dataavläsning har inneburit ett genombrott i brottsbekämpningen. Jag läser delar av utredningen 2023 där man konstaterar att behovet kvarstår, i avvägningen bedömer man att den enskildes rättstrygghet överväger integritetsriskerna. Samtidigt som en del av mig gläds åt utökade möjligheter att bekämpa kriminaliteten fruktar en annan att övervakningen utgör ett hot mot vår demokrati.
Vi får inte bli bekväma. Vi måste fortsätta föra diskussionen kring nytta och risker med övervakning och AI. Vilket pris är vi beredda att betala för lag och ordning? Hur övervakade är vi beredda att bli för att stoppa våldet?
Det kändes tryggt att till slut komma hem till Europa – visserligen närmare krig men långt ifrån Kina – när jag plötsligt drog mig till minnes att ett kinesiskt bolag med nära band till landets militär och kommunistparti sköter delar av säkerhetskontrollen på Arlanda.
Alexander Sköldberg, student
