Vissa tentor har en nästan legendarisk status. Vi bävar inför dem när de närmar sig och minns dem långt efter att de är gjorda. Men är de verkligen tuffare än andra examinationer, eller känns det bara så?
Spänd kommer jag in i en av Matteannexets grå tentasalar. Den spartanska inredningen står i bjärt kontrast till den kokande stämningen. Med ett duns ställer jag ner min Ikea-kasse med böcker. Över hundra studenter i salen. Vissa sitter knäpptysta, andra skämtar nervöst med kompisarna. Lagböckerna ser ut som igelkottar med hundra färggranna märklappar i stället för taggar.
Tentan kallas ”Väggen”, förmodligen den mest ökända tentan på juristprogrammet. Den täcker flera rättsområden och resultatet på den avgör i praktiken betyget på hela kursen. Det är med marginal den tuffaste tentan jag har gjort.
Eva Lindell-Frantz är docent i civilrätt och kursansvarig för kursen i allmän förmögenhetsrätt, där ”Väggen” är sluttenta.
– Kursen går över en hel termin. Vi har ändrat lite i upplägget nyligen. Innan hade vi en hemtenta och en salstenta, nu har vi två salstentor. Den första tentan täcker två rättsområden, den andra fyra. Utöver detta ska man för godkänt delta i ett rättegångsspel och åtta seminarier, säger hon.
– Det är ett ganska späckat program, nästan varje dag är det något.
På frågan om Väggen är en svår tenta ger Eva Lindell-Frantz ett något förvånande svar.
– Vi tycker ju inte det. Om man jämför med andra terminer så ligger vi inte så hemskt långt ifrån dem. Det är mellan 80 och 90 procent som blir godkända, säger hon.
Hon har på sätt och vis rätt. Statistiken tyder inte på att ökända tentor skulle vara särskilt svåra att bli godkänd på. På Väggen blir ungefär lika många underkända som på resten av juristprogrammets tentor. Detsamma verkar gälla andra mytomspunna tentamina som läkarnas patologitenta, ingenjörernas flerdim eller nationalekonomernas mikroekonomisk teori med tillämpningar.
Den tuffa tentan är alltså något annat än en tenta som många blir underkända på. Den påverkar oss. Ofta kommer tentan tidigt på utbildningen och är en chock efter en lugnare start. Och den är inte en individuell upplevelse. I regel har man hört talas om tentan långt innan man ska göra den. Den har sin egen mytologi.
Men vad är det då som gör vissa tentor så tuffa?
Enligt Johanna Bergqvist Rydén, adjunkt i högskolepedagogik vid Lunds universitet, beror det på många olika faktorer, till exempel ett svårt kursinnehåll eller en stor mängd material. Hon lyfter dock särskilt fram hur kursen är strukturerad.
– Pedagogiskt sett är att kursen byggs runt en stor tenta på slutet bland det sämsta, om det inte är en viktig kompetens inom just det fältet att kunna ta in stora mängder material och sen kunna leverera på det under en begränsad tid, säger Johanna Bergqvist Rydén.
På läkarprogrammet avslutas varje kurs med en stor multiple choice-tenta. Olga Hogedal, som går termin sex, berättar att det kan vara svårt att avgöra hur mycket man behöver kunna för att bli godkänd.
– Det är höga krav på alla tentor, så man pluggar alltid för mycket för att se till att man klarar det. Eftersom man bara har en tenta per termin så blir det ju automatiskt mycket mer press. Man vill inte riskera att inte få godkänt, säger hon.
Även Johanna Bergqvist Rydén nämner just svårigheten att avgöra hur man ligger till som en avgörande faktor.
– Man kan ställa väldigt höga krav på studenter om man bara stöttar dem i processen att nå de kraven och som lärare vet hur man gör det genom att lägga upp kursen. Vet studenten vad man faktiskt ska klara av och hur man når dit så har man bättre förutsättningar att klara av kursen än om allt är abstrakt, säger hon.
Men det kanske största orosmomentet inför en tuff tenta är vad som händer sen, om man skulle bli underkänd. Allt från en ökad arbetsbörda till problem med CSN eller att man blir spärrad är möjliga konsekvenser.
– Om jag inte klarade detta kanske jag inte klarar omtentan heller och då blir det två tentor att plugga till. Sen kommer jag bli spärrad och kanske sluta, säger Olga Hogedal om sina egna tankar efter att ha kuggat en tenta.
Det är inte bara något studenter oroar sig för. Eva Lindell-Frantz ser samma problematik.
– När vi kommer till omtentan, det är då det blir bekymmer. Första terminen är lite luftigare och man har mer tid. Sen kommer [vår tenta]. Då blir det väl en vägg för vissa, säger hon.
Eva Lindell-Frantz säger att betygshetsen ofta bidrar till en onödig stress. Hon hade gärna sett att man inte hade betyg på juristprogrammet. Johanna Bergqvist Rydén menar att fokuset på betygsgrundande examination är för stort. Hon hade önskat att man satte lärandeprocessen i centrum.
– Examinationen kan vara något som påminner mer om hur man kommer jobba i framtiden eller lärorik i sig. Uppsatsskrivande eller projekt av olika slag är bra exempel, där man lär sig genom att göra uppgiften som man examineras på, säger hon.
Men oavsett hur tentan faktiskt ser ut tillkommer ju också mytbildningen. Även om en kurs är upplagd på ett bra sätt kan berättelserna kring vissa tentor skapa stress. Eva Lindell-Frantz tror att studenter gärna överdriver hur jobbiga tentor som ”Väggen” är.
– Det finns en viss tendens att vilja skrämma upp varandra. Att de som har tagit sig igenom detta gärna berättar om hur jobbigt det var.
Läs mer:
Vilken är den svåraste tentan du gjort?
Artikeln publicerades ursprungligen i Lundagård nummer 1 2025. Läs hela tidningen i digitalt format här.
