Excellens och innovation är slagorden för den nya forskningspropositionen. De stora satsningarna innebär möjligheter, men rektor Erik Renström är kritisk till att så mycket detaljstyrs.
Forskningspropositionen innebär satsningar på 6,5 miljarder fram till 2028, och regeringen satsar i propositionen på ”excellens och innovation”. Propositionen innebär att konkurrensen höjs för att få forskningsmedel. Enligt Lunds universitets (LU) rektor Erik Renström riskerar mindre högskolor att drabbas av den hårdare konkurrensen, men han säger att det finns möjligheter för LU som är ett konkurrenskraftigt universitet.
– Jag ser allmänt stora möjligheter för Lunds universitet inom så gott som alla områden som nämns. Vi är ett brett universitet och det finns mycket för oss att hämta.
– Frågan som de mindre högskolorna ställer är om de vågar satsa och till exempel söka EU-medel.
Vad är forskningsproppen?
+-
Varje mandatperiod lägger regeringen fram en proposition som slår fast riktningen för svensk forskningspolitik.
-
Forskningsproppen gäller i fyra år, och innehåller öronmärkta pengar och generella ekonomiska satsningar.
-
Trenden för de senaste propositionerna är att de direkta basanslagen blivit relativt mindre, vilket innebär att forskare i högre grad behöver söka externa medel för sin forskning.
De största satsningarna i propositionen går till externa medel, det vill säga att forskare behöver söka medel för specifika forskningsprojekt snarare än att förlita sig på basanslagen till universiteten. Propositionen innebär därmed en stor detaljstyrning från regeringens sida, enligt Erik Renström.
– Det är en otrolig styrning från regeringens sida. Det är den stora besvikelsen, att det inte är några ökningar av basanslagen. Utan de stora medlen går till Vetenskapsrådet och andra finansiärer, säger han.
”Forskning är inte en beställningsvara”
Elsa Berlin, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer (SFS), instämmer i kritiken om detaljstyrningen. Hon är generellt missnöjd med propositionen, som hon menar inte ökar den akademiska friheten vilket regeringen säger sig vilja göra. Enligt henne borde inte regeringen peka ut forskningsområden på det sätt de gör.
– Forskning är inte en beställningsvara, utan forskarna måste få pengar till grundforskning för att fritt kunna forska om det som de själva anser behövs. Det är akademisk frihet på riktigt, Säger Elsa Berlin.
Erik Renström säger att det är svårt att säga exakt vad forskningspropositionen kommer att innebära för Lunds universitet. Mycket beror på hur väl LU lyckas med att söka de nya medlen. Avslutningsvis lyfter han det nationella samarbetet mellan högskolor, något han tror kan stärkas i och med den nya propositionen.
– Hur otroligt det än kan låta finns inte allt i Lund, säger han.
