Många studenter hoppar av sina utbildningar utan att lärosätena blir informerade om vad som ligger till grund för avhoppen. Riksrevisionen menar nu att det bör vara obligatoriskt att ange anledningen bakom beslutet.
Enligt en ny granskning av Riksrevisionen slutför en stor andel högskolestudenter inte sina utbildningar. På sjuksköterskeprogrammet hoppar 26 procent av och bland grundlärarstudenter är andelen så hög som 39 procent.
De två främsta anledningarna bakom avhoppen från de olika utbildningarna är bristande förkunskaper i svenska och matematik samt felval. Att komma till bukt med felval kan göras genom att satsa på mer studievägledning inför valet av yrkesbana, menar myndigheten.
De svaga förkunskaperna utgör ett större problem. Riksrevisionens direktör Ann-Mari Skorpen menar att en del av problematiken grundar sig i att vissa gymnasieskolor godkänner elever som egentligen borde underkännas. Denna betygsinflation är under utredning, men en lösning finns inte på bordet än.
Fakta: Riksrevisionen
+Riksrevisionen granskar hur effektivt staten arbetar. I sin granskning av hur lärosäten motverkar avhopp från bristyrkesutbildningar ger de följande rekommendationer till regeringen:
-
Inför ett krav på att studenter måste anmäla avbrott från utbildningen.
-
Förtydliga reglerna kring vad som gäller vid långvarig inaktivitet.
-
Ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram en nationell metod för att mäta avhopp.
-
Överväg att låta lärosätena automatiskt utfärda examensbevis till studenter som slutfört sin utbildning.
-
Utred möjligheten att skapa ett gemensamt kunskapscenter om avhopp och genomströmning.
-
Se över hur utökad studievägledning kan minska felval och avhopp.
Till lärosätena rekommenderar Riksrevisionen att utveckla Ladok så att systemet bättre stödjer arbetet med att förebygga avhopp.
Källa: Riksrevisionen
En alternativ åtgärd vore att höja antagningskraven för högskoleutbildningarna men detta skulle riskera att avvisa studenter som egentligen skulle komma att klara utbildningen, menar myndigheten. Risken då är att det examineras för få studenter för att tillgodose arbetsmarknadens behov. Avhoppen som de ser ut i dag, innebär ekonomiska förluster för flera parter.
– Det kostar för lärosätet, eftersom de får mindre inkomst när en student hoppar av. Det kostar för studenten som lagt ner tid och tagit studielån, och det kostar för skattebetalarna, säger revisionsdirektör Ann-Mari Skorpen till TT.
Myndighetens lösningsförslag är bland annat att det ska vara obligatoriskt för studenter att informera lärosätet om varför de väljer att avsluta utbildningen. Informationen ska därefter bidra till högskolornas förebyggande arbete.
Läs mer:
Därför hoppar fler än hälften av LU:s ämneslärarprogram
Myndigheten vill granska avhopp från utbildningar inom bristyrken
