Ungdomar prioriterar pengar framför passion, skolan står inför en ny betygsreform och Europas försvarspolitik är i gungning. Lundagårds Marius Lyckå sammanfattar februari.
Det här är en opinionstext i Lundagård. Skribenten svarar för åsikter i krönikan.
Unga vill tjäna pengar – inte ha sex
Ungdomsbarometern har intervjuat 15 000 svenskar i åldrarna 15-24 för att ta pulsen på generation Z. Slutsatserna är många och i regel varken uppmuntrande eller förvånande. Den ekonomiska oron växer och unga i dag är mindre idealistiska och mer materialistiska. När unga får beskriva hur de vill uppfattas av andra säger allt färre ”tolerant” och ”intellektuell”. Viktigare är att vara ”rolig”, ”självständig” och ”mogen”. De sociala trenderna får mig dock att höja på ögonbrynen. Unga i dag verkar helt enkelt inte vara så sugna på det där sociala. Intresset för att festa och träffa nya människor har minskat. Mest frapperande är det minskade intresset för sex. 2011 uppgav 74 procent av ungdomar att de var intresserade av sex – motsvarande siffra 2024 var 51 procent. Rapporten får mig, kort sagt, att känna ett oerhört främlingskap gentemot dagens 15-24-åringar. Jag, liksom de flesta tonåringar, fick varken ligga eller festa speciellt mycket. Men jäklar vad intresserad jag var av det! Det blir allt tydligare för mig när jag läser att det är något helt annat att vara tonåring i dag än det var för bara några år sedan. Side hustles, gymmet och att träffa den rätte är ungdomens nya ansikte. Att supa och ligga är passé.
Sverige ska få nya betyg
Inga barn ska bli underkända i skolan! Lösningen är enligt skolminister Lotta Edholm och utredaren Magnus Henrekson att ta bort betyget F. Henreksons betygsutredning föreslår ett nytt betygssystem. Skalan A–F ska ersättas av en tiogradig skala. Som sagt ska inte längre ett underkänt betyg finnas, så att färre hindras från att få börja på gymnasiet. Enligt utredaren ska det nya systemet även råda bot på betygsinflationen. Henrekson menar att många skolor i dag ger så kallade glädjebetyg, alltså betyg som är avsevärt högre än resultatet på de nationella proven. Enligt utredningen ska nationella prov i framtiden rättas centralt och skolornas genomsnittsbetyg inte få avvika från genomsnittet på nationella proven. Dessutom ska nationella proven stå för 30 procent av meritvärdet, alltså det genomsnittsbetyg som används för att söka till gymnasium och universitet, i stället för att det som i dag endast utgörs av betygen. Förslaget påverkar även oss studenter! Vi kommer nu ha haft ett annat betygssystem än vad framtidens barn kommer att ha. Våra småsyskon, yngre kusiner och framtida barn kommer gapande lyssna när vi berättar om att man kunde bli underkänd på vår tid. Det ser åtminstone jag fram emot.
Krig och fred
På östfronten ganska mycket nytt. USA:s utrikesminister Marco Rubio och hans ryske motpart har haft ett möte i Saudiarabien om ett möjligt slut på kriget i Ukraina. Ukrainare eller européer närvarade inte. Trump avfärdar Ukrainas invändningar kring att inte få delta med att ”ni aldrig borde ha startat det”. Kriget alltså. Det verkar kort sagt som att vi i Europa inte fortsatt kan räkna med att pappa USA sköter vår försvarspolitik åt oss. Frågan är hur Europas försvar ska se ut i framtiden. Ska det fortsatt koordineras genom Nato eller blir det kanske en EU-armé? Oavsett vad blir nog att stärka försvaret fortsatt en aktuell fråga i vår del av världen. Att gå med i Nato var inte någon mirakelkur. Sverige har höjt försvarsanslagen till 2,4 procent av BNP. Det är en ökning på nästan 85 procent sedan 2022. Nästa år ska anslagen dessutom ligga på 2,6 procent av BNP, men frågan är om det är tillräckligt. Litauen har till exempel bestämt sig för att öka sina försvarsanslag till mellan 5 och 6 procent av bruttonationalprodukten från och med 2026. Vad ska man tycka om det? Ja, det är väl upp till var och en. Faktum är dock att försvarspolitik och försvarsanslag kommer att vara ett ämne i den politiska debatten under många år framåt, oavsett om vi vill det eller ej.
Artikeln publicerades ursprungligen i Lundagård nummer 2 2025. Läs hela tidningen i digitalt format här.
