En studie från Lunds universitet visar att snygga klasskamrater kan förbättra dina betyg. Bakom studien ligger nationalekonomen Adrian Mehic. Samma forskare som 2022 skrev den omtalade ”snygghetsstudien”, som undersökte hur attraktivitet påverkade studenters betyg under pandemin.
Efter ”snygghetsstudien” har Adrian Mehic fortsatt undersöka sambandet mellan studenters utseende och studieprestation och har sammanställt ytterligare en studie – med återvunnen data från den förra studien.
”Det är samma data, så i någon mån är det ’Snygghetsstudien del två’. Jag började dock med detta redan innan snygghetsstudien publicerades”, skriver Adrian Mehic i ett mejl.
Den första ”snygghetsstudien” undersökte hur utseendet hos studenter inom industriell ekonomi påverkade betygen. Resultatet visade att attraktiva kvinnor fick sämre betyg under pandemin än vad de fick innan. För de vackra männen blev betygen oförändrade.
Studien kritiserades. Bland annat för att Adrian Mehic bad folk att rangordna studenternas utseende baserat på bilder – tagna från studenternas privata konton på sociala medier – utan deras vetskap. Flera studenter reagerade och beskrev metoden som ”olämplig”.
Studien anmäldes till Överklagandenämnden för etikprövning (Önep), men försvarades av Adrian Mehics handledare, som höll fast vid att studien följde riktlinjerna för god forskningssed. Studien friades sedan i etiknämnden.
vid Ekonomihögskolan. Foto: Johan Persson
I den andra studien, som heter ”Klasskompisars åtråvärdhet och akademiska utfall”, publicerad första gången 2023, undersöker Adrian Mehic återigen gruppindelningar inom programmet industriell ekonomi på Lunds tekniska högskola (LTH). Denna gång analyserar han studenternas bakgrund utifrån föräldrarnas inkomster och studenternas utseende, med hjälp av den insamlade datan från den första ”snygghetsstudien”.
”Studien handlar i princip om ’peer effects’, det vill säga hur klasskompisar påverkar dina betyg. Tidigare forskning har till exempel visat att om man hamnar med mer motiverade klasskompisar, redan i förskoleklass, så får man bättre betyg och högre inkomst senare i livet”, skriver han i ett mejl.
”Denna studie kollar på hur klasskompisars socioekonomisk status och utseende påverkar betygen på universitetsnivå.”
Adrian Mehic drar slutsatsen att föräldrarnas inkomst samverkar med utseende och att detta kan leda till högre betyg för andra studenter i närheten av mer attraktiva studenter. Han menar att det beror på att studenterna mår bättre till följd av att de omges av de vackra studenterna, vilket har ett positivt inflytande på prestationen.
”I sista delen av artikeln gör jag även ett fältexperiment där jag slumpar studenter att kolla på attraktiva respektive mindre attraktiva ansikten”, skriver han.
”De som fick se de attraktiva ansiktena rapporterade sedan att de mådde bättre och att det var troligare att de skulle klara nästa tenta, åtminstone om de var singlar. Det kan ju ge lite ledtrådar till varför man får bättre betyg om klasskompisarna är snygga, och socioekonomisk status funkar nog på liknande sätt.”
Han förklarar att studien om utseende bygger på annan socialpsykologisk forskning, som exempelvis ”the halo effect”, där attraktiva personer associeras med positiva egenskaper. Han uppger även att sambandet mellan inkomst och utseende spelar roll för nätverk, vilket även kan påverka karriärmöjligheterna efter examen.
