För tio år sedan uppträdde han för sju personer på John Bull. I dag säljer han slut Lunds stadsteater sju gånger på raken. Carl Stanley inleder sin nya turné ”Ursäkta min skånska” i Lund och berättar om hur viktig staden har varit för hans karriär som komiker.
– Det är en bra blandning med folk här i Lund, och studenterna gör ett stort jobb. Det är jävligt go publik! säger han.
Allting tog sin början en kväll då han uppträdde som trollkarl. Som tonåring hade Carl Stanley från Helsingborg redan hållit på med trolleri i flera år och hunnit vinna svenska mästerskapen. Han kände att det brukade bli roligt när han var på scen och bestämde sig för att skriva några skämt som han vävde in i en av sina shower. Det blev starten på en ny bana.
– Jag tyckte att det var så kul att köra de tre minuterna i mitt trolleriset att jag önskade att jag hade en timme till, säger Carl Stanley och fortsätter.
– Från en dag till en annan packade jag ihop alla trollerisaker, lade dem på vinden hos mamma och pappa och bestämde mig för att jag nu skulle göra standup.
Jag var sjuk i huvudet.
Sedan gick det snabbt. Under gymnasiet uppträdde Carl Stanley på barer och standup-klubbar runt om i Skåne och efter studenten flyttade han till Stockholm för att satsa.
– Jag var ganska all in från början. Det var aldrig så att jag skulle prova och se, i stället adopterade jag identiteten helt. Jag var sjuk i huvudet. När jag tänker på det i dag undrar jag hur jag kunde göra den bedömningen, säger han.
Målet var tydligt: att bli professionell komiker. Vägen dit var mer diffus.
– Jag tänkte att jag skulle få lägga tio år på det här innan jag kunde leva på det, och var helt beredd på att jag skulle behöva köra som en idiot och jobba på nåt fik vid sidan av ett bra tag, berättar han.
I stället gjorde han sig snabbt ett namn på sociala medier, blev den yngsta deltagaren i Parlamentet någonsin och begav sig 2017 ut på sin första Sverigeturné.
– Det var galet. Vi körde 25 gig och det var mellan 300 och 700 i publiken på alla. Då tänkte jag: nu är jag nöjd. Och så känner jag fortfarande, kan jag fortsätta göra det här så är jag nöjd, säger Carl Stanley.
Hur kändes det att nå sitt livsmål vid 20 års ålder?
– Det är ett otroligt lyxproblem men först ledde det till besvikelse. Var det här allt? Skulle det inte finnas en bytta med guld här? Alla säger grattis men jag kunde själv känna mig lite tom. Det som har hållit mig motiverad är att jag alltid vill bli bättre på standup och göra föreställningarna så bra som möjligt.
Som liten såg han upp till komiker som Johan Glans, Magnus Betnér och Kristoffer Appelquist. I dag är de stora förebilderna också hans vänner, komiker som Marcus Berggren och Petrina Solange. Nu som då iakttar han noggrant vad andra komiker gör för att kunna förbättra sina egna föreställningar.
– Jag upplever humor nästan som musik, fan det här låter pretentiöst, men att man har något sorts gehör. Ibland kan man höra en ton man aldrig har hört eller en ackordföljd. Då undrar man: vad är det? Varför lät det najs? Det kan vara folks kroppsspråk, deras sätt att få skratt genom att säga ett specifikt ord. Såna små detaljer. Då tänker jag: kan jag också göra det?
Åtta år efter sin första Sverigeturné beger han sig nu ut på sin fjärde, och i vanlig ordning inleds de på Stadsteatern i Lund. Över två helger har han sålt slut teatern hela sju gånger, och vi träffar honom inför de fyra avslutande föreställningarna.
Hur har de första föreställningarna känts?
– De har känts jättebra! Det har varit roligt. Det är sjukt att vi ska göra så många här, och det känns ganska tryggt. Lund är som en trygg punkt. Jag tycker att det är en mysig stad, jag tycker om teatern och jag älskar personalen på teatern, säger han.
Första gången Carl Stanley körde en timme standup var på Lunds humorfestival för många år sedan. Nyligen kom nyheten att festivalen, som tidigare lagts ner, nu återuppstår med nya arrangörer.
– Det är en fantastisk nyhet! Jag har varit där nästan alla år sen jag började med standup. Förra året var det inte möjligt för då gifte jag mig, men jag hoppas kunna komma tillbaka i år.
Han stannar upp, tänker efter i några sekunder och skrattar.
– Jag inser nu att Lunds humorfestival ofta kan sammanfalla med min bröllopsdag. Det kan bli ett slag för vår relation, säger han och lägger sedan snabbt till:
– Alltså för min och Lunds humorfestivals relation!
Några timmar senare väller det in förväntansfulla människor på Lunds Stadsteater. Andreas och Jessica har kommit hela vägen från Örebrotrakten för föreställningen.
Vad gör Carl Stanley rolig?
– Hans sätt att prata, skånskan och hans tonläge, är fantastiskt roligt. Det ligger till en dimension på allt han säger, tycker Andreas.
– Jag tycker inte att han är så gubbig. Jag kan uppleva att det ofta blir sexistiskt och kvinnofientligt när andra män gör standup. Det tycker jag inte han är, säger Jessica.
Besökarna finner sina platser, ljusen släcks och Carl Stanley intar scenen till publikens jubel. Han drar igång direkt, skämtar om hur fult Malmö är och får genast med sig publiken. Sedan släpper han inte taget under den kommande timmen. De högljudda skrattsalvorna avbryts med jämna mellanrum av rungande applåder. Carl Stanley ser ut att njuta.
se Carl Stanleys show på Stadsteatern.
Foto: Bim Hellström
Efter en timme lägger han en punchline och lämnar scenen. Publiken klappar tillbaka honom och han vinglar ut igen.
– Ja, det där var ju onödigt. Nästa gång frågar jag om ni vill ha mer i stället, säger han och publiken skrattar.
Några minuters skoj till blir det, sen avslutar han på riktigt. Applåderna ekar genom teatern. Tidigare under dagen berättade han om rädslan som slår honom inför varje ny turné:
– På riktigt vänjer jag mig inte. Varje gång det är ny turné och vi släpper biljetter tänker jag: kommer det komma någon den här gången?
Denna kväll tog tusen människor sig till Lund för att svara ja på den frågan. Riket runt väntar åter tusentals fler med samma svar.
