”En funktionsnedsättning är inget hinder för roliga och spännande studier vid Lunds universitet”, står det på lärosätets hemsida. Men alla håller inte med.
– Jag fick intrycket att jag behövde överdriva lite för att tas på allvar, säger en student.
Riktat pedagogiskt stöd – hjälp i studierna för personer med varaktiga funktionsnedsättningar – erbjuds på alla svenska universitet. Skillnaderna är dock stora, eftersom varje enskilt lärosäte avgör både vilka anpassningsmöjligheter som ges och vilka som kan ta del av dem.
Vid Lunds universitet (LU) sker anpassningarna främst baserat på individen och inte kursen.
– Vi tar egentligen inte beslut eller lämnar rekommendationer som handlar om vilka kurser du är på just nu, utan om vilka saker som kan kompensera för din funktionsnedsättning, säger Kia Olsson, avdelningschef för studiestöd och lärande vid LU.
– Vissa besked vill man ha en tätare dialog kring, för att kolla om vi träffade rätt vid första beslutet eller om vi ska ändra nånting.
och lärande vid LU. Foto: Minna Wallén-Widung
Förhoppningen med metoden är att lättare kunna anpassa stödet för enskilda studenters behov, men ett individualiserat förhållningssätt är inte alltid möjligt. Alla beslut kring riktat pedagogiskt stöd fattas nämligen inte av avdelningen för studiestöd och lärande.
– Vi har ett utbud som är ganska standardiserat, vi kan inte hitta på precis vad som helst. Ofta handlar det om att titta på det kursnära, att göra anpassningar till tentamenssituationen, säger Kia Olsson.
En student som Lundagård talar med har fått förlängd skrivtid för sin adhd. Hen är nu nöjd med anpassningarna, men ifrågasätter universitetets process:
– Jag fick intrycket att jag behövde överdriva lite för att tas på allvar, säger studenten som vill vara anonym.
– Sedan var det inte heller som att det fanns en massa alternativ att välja mellan, utan jag tog vad jag fick och det verkade bara finnas en version.
En annan student som fått riktat pedagogiskt stöd för sin adhd är Nelly Lundin, som också ställer sig skeptisk till förhållningssättet på LU. Hon menar att det har resulterat i daterade hjälpverktyg och oberäkneliga beslut.
”Jag tycker det lätt blir fel när det ska vara så individanpassat, men helt styrt av kursplanen. Det blir opålitligt vilket stöd man kommer erbjudas inför varje kurs”, skriver hon till Lundagård.
Vid början av ansökan är det diskrimineringslagen som styr: Svenska lärosäten är skyldiga att vidta skäliga åtgärder för att ge personer med funktionsnedsättningar en studiesituation likvärdig sina medstudenters. Även FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning spelar in, och andra svenska regelverk avgör vissa av definitionerna. Däribland för betydelsen av begreppet ”varaktig” funktionsnedsättning.
En funktionsnedsättning som upphör inom ett halvår räknas som ett tillfälligt tillstånd, och gör inte att en student kvalificerar för riktat pedagogiskt stöd.
– Vi lutar oss mot Försäkringskassans formulering kring sex månader eller längre, säger Kia Olsson.
– Annars pratar vi om arbetsmiljölagen. Då kan du fortfarande ha rätt till anpassning, men inte via riktat pedagogiskt stöd.
Men även varaktigheten på sex månader kan bli lös i kanterna som juridiskt begrepp. Det är nämligen ingen självklarhet vilken start- och slutpunkt som ska användas för tidslinjen.
– Det kan röra sig åt båda hållen. Du kan vara i början eller i slutet av dina sex månader, det gör vi ingen bedömning av. Det vi försöker titta på är hur långt framåt det är relevant att göra ett besked, säger Kia Olsson.
Det slutgiltiga beslutet fattas inte alltid av avdelningen för pedagogiskt stöd. Är det tentan som behöver anpassas så skickas beskedet om studiestöd i stället vidare i form av en rekommendation, och anpassningsmöjligheterna bestäms i slutändan av kursens examinator. Då blir det kursmålen som avgör vad som är möjligt att genomföra, och det juridiska ramverket övergår från diskrimineringslagen till högskoleförordningen.
för sin adhd. Foto: Privat
Ett besked om riktat pedagogiskt stöd innebär alltså inte nödvändigtvis att några anpassningar genomförs.
– Examinatorernas expertis handlar ju om kursen och kursinnehållet. Du behöver inte veta om det här är en anpassning baserad på bipolär sjukdom eller på NPF-diagnos. Det blir inte relevant i bedömningen, förklarar Kia Olsson.
Vad som innefattas under de olika formerna av funktionsnedsättningar är inte heller helt fastställt. Bland annat psykisk ohälsa, en andel som motsvarar tio procent av de beviljade ansökningarna för riktat pedagogiskt stöd, saknar en ordentlig definition.
– Där kan det rymmas väldigt många olika saker. Det blir ganska mycket ett paraplybegrepp av det, säger Kia Olsson.
Under hösten 2024 anmälde en student Lunds universitet till diskrimineringsombudsmannen för bristande anpassningsmöjligheter för hennes sociala ångest. Att anpassa tentamenssituationen på hennes kandidatkurs i medie- och kommunikationsvetenskap ansågs inte möjligt.
”I och med att högskoleförordningens examensmål för en kandidatexamen är universella och att man måste ställa likvärdiga krav på alla studenter är det min uppfattning att man inte kan ge undantag eller anpassningar utan att bryta mot förordningen”, skriver Fredrik Schoug, universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet.
”Att Pedagogiskt stöd ibland ändå utfärdar rekommendationer om att man ska ersätta skriftliga examinationer med muntliga eller att muntliga presentationer inte ska genomföras dialogiskt i klassen är i sig betänkligt”, menar han.
Om pedagogiskt stöd
+Riktat pedagogiskt stöd erbjuds studenter med varaktiga funktionsnedsättningar för att underlätta deras studier vid universitetet. Man kan exempelvis få anteckningsstöd och hjälp av en mentor.
Enligt Rättighetslistan – Lunds universitets studenters rättigheter och ansvar har studenter med varaktig funktionsnedsättning rätt till pedagogiska och andra stödåtgärder som krävs för att göra utbildningen tillgänglig, inom ramen för kursmålen.
Ansökan sker via NAIS (Nationellt administrations- och informationssystem för samordnare), ett digitalt verktyg gemensamt för universitet och högskolor i Sverige.
Antal studenter med beviljat stöd:
2019: 1 875
2020: 2 063
2021: 2 418
2022: 2 612
2023: 2 800
2024: 3 085
Källa: Lunds universitets årsredovisning 2024
Området för pedagogiskt stöd är under ständig utveckling. Allt från ett minskat samhälleligt stigma kring psykisk ohälsa, till pandemins plötsliga krav på tekniska inslag i lärosätenas undervisning, har gradvis öppnat upp för fler anpassningsmöjligheter för studenter med behov av stöd.
Men vissa delar ligger möjligen lite efter, menar Nelly Lundin. Hon fick bland annat tillgång till talböcker via en tjänst som universitetet erbjuder. En vanlig lösning för studenter med koncentrations- eller läs- och skrivsvårigheter.
”Jag kan inte för mitt liv förstå hur jag ska kunna koncentrera mig på att läsa och lyssna när det är en robotröst som läser texten och därmed uttalar varenda ord fel”, skriver hon.
”Det finns så himla bra digitala hjälpmedel i dag, med AI-röster som låter verkliga, men man väljer att stanna med (tjänsten) och röster från cirka 2005.”
Just nu står framför allt själva ansökningssystemet inför potentiella förändringar. Dels utvecklas en modul i Ladok som ska underlätta för anmälan till anpassad tentamen, och ännu större systematiska omställningar är på gång i framtiden.
– Nationellt står man litegrann inför ett vägskäl med att titta över ansökningsförfarandet, säger Kia Olsson.
Men att pedagogiskt stöd ges baserat på individen och kursplanen, snarare än själva funktionsnedsättningen, verkar bestå. Förhållningssättet står emellertid inte utan kritik.
”Det är väl i grunden en fin och rimlig tanke, men den är något nonchalant i mitt tycke”, skriver Nelly Lundin.
”Varje individ behöver olika anpassningar – ja. Men specifika diagnoser kräver också specifika anpassningar som inte erbjuds.”
Läs mer:
LU självkritiskt om pedagogiskt stöd
Stora utmaningar väntar Pedagogiskt stöd
