Har du svårt med den engelska kurslitteraturen? Då är du inte ensam. En ny studie visar att färre svenska studenter läser kurslitteraturen om den är på engelska.
– Man kan spekulera i att universiteten inte riktigt har hängt med, säger Linda Eriksson, doktorand vid Örebro universitet.
Andelen engelskspråkig kurslitteratur ökar, men ungefär en tredjedel av svenska studenter uppger att de läser ”en mindre del eller ingenting alls” av den engelska kurslitteraturen. Detta enligt en ny studie från Chalmers tekniska högskola.
Trots den läskris som universitetslärare från Lunds universitet till Princeton larmat om, läser en majoritet av universitetsstudierna ”allt eller det mesta” av kurslitteraturen – men kurslitteraturens språk är avgörande.
– Studenterna läser svensk kurslitteratur i mycket högre grad, och de känner att de förstår den svenska kurslitteraturen i mycket högre grad än den engelska, säger Linda Eriksson, doktorand vid Örebro universitet och en av forskarna bakom studien.
I den kvantitativa undersökningen, där tusen högskolestudenter deltog, uppgav 72 procent att de läser majoriteten av den svenskspråkiga litteraturen. För engelskspråkiga litteratur var siffran 60 procent.
Bland de yngre studenterna var skillnaden ännu tydligare. Där uppgav hela 38 procent att de läser lite eller inget alls av kurslitteraturen på engelska.
En tänkbar anledning till bristande förmåga att ta till sig akademisk engelska är engelskundervisningen på gymnasiet. Universiteten höjer kraven, men det finns ingen obligatorisk undervisning i läsande av engelsk akademisk litteratur på gymnasiet.
– Där kan man kanske spekulera att universiteten inte riktigt har hängt med. Man har ökat och ökat engelskspråkig kurslitteratur, men har inte ändrat vad som krävs för antagning, där man fortsätter kräva Engelska 6, säger Linda Eriksson.
Även andra forskare har nått liknande slutsatser gällande de engelskkunskaper .östudenterna får med sig från gymnasietiden. Ett exempel är Magnus Warnby, forskare i ämnesdidaktik på Stockholms universitet. Han kommer i sin avhandling fram till slutsatsen att endast hälften av gymnasieeleverna når en acceptabel lägstanivå på den akademiska engelskan.
Enligt Eriksson och Warnby skulle en förändring av engelskundervisningens upplägg kunna bidra till att vända utvecklingen. Det engelska akademiska språket skulle då kunna få en större plats i de obligatoriska kurserna Engelska 5 och 6, eller genom att Engelska 7 införs som obligatorisk kurs på högskoleförberedande program
Trots bristande resurser gör många universitetslärare insatser för att förbättra studenternas förutsättningar. Men mer skulle kunna göras från lärosätenas håll för att stärka detta arbete, tror Linda Eriksson.
– Jag har träffat fantastiska lärare som har upptäckt att deras studenter har problem med den engelskspråkiga kurslitteraturen och då sätter in olika former av resurser, har textseminarier eller handledning med äldre studenter för de yngre studenterna, säger Linda Eriksson.
– Men på universitetsnivå är det en svår fråga. Jag tänker kanske att det vore bra om alla lärosäten erbjöd och drev kurser i akademiskt läsande.
