Livet som student behöver inte vara synonymt med fattigdom, uppoffringar och ständig sparsamhet. Det kan också få innehålla njutning, självvalda utsvävningar och små lyxiga stunder som gör tillvaron uthärdlig. Det skriver Lundagårds studentlivskrönikör Mimosa Lu.
Detta är en opinionstext i Lundagård. Skribenten svarar för åsikter i krönikan.
Att flytta hemifrån, bli självständig och kasta sig in i studentlivet var en milstolpe. Med det fick också plånboken att gnälla högljutt. CSN-pengarna försvann snabbt efter att ha köpt möbler och inredning till första lägenheten och därefter har pengarna lagts på utklädnader, alkohol och baler. Och med dagens fantastiskt höga matpriser har ekonomin inte hunnit återhämta sig sedan dess.
Under en av mina första månader i Lund testade jag på en begränsad studentbudget. ”Inga problem!” tänkte jag. Det slutade med att jag sparade 500 kronor på mat – och spenderade 500 kronor på nya tallrikar, ett fruktigt te och färgglad pasta. Budgetprojektet gick sådär, minst sagt.
Jag insåg snabbt att jag inte var byggd för ett liv i kompromiss. Självklart lever många snålt av ren nödvändighet. Den verkligheten är något som gör att jag just värjer mig mot idén att studentlivet måste vara ett lidande. Jag har tur som har ett jobb som gör att jag kan unna mig utan att få ångest. För mig är det viktigt att påminna sig själv om att man får leva lite också, trots att det inte alltid är ekonomiskt försvarbart. Jag unnar mig som andra borstar tänderna, regelbundet och utan ånger. För jag käkar ute, fyndar på Vinted – lite för ofta – och ”sparar” samtidigt till en ny kamera.
Jag har inte upplevt en klassisk nudel-diet, aldrig stirrat in i ett kylskåp med två burkar och en ensam, sorglig morot. Kanske har jag missat något. Kanske finns det något charmigt i att bara dricka billigt, undvika dyra aktiviteter och spara till en solsemester eller en dyr pryl som ändå kommer att ligga och damma. Men det är ingen livsstil jag vill romantisera.
Ingen kommer att charmas in i studentlivet om man vet att CSN-pengarna, efter hyran, endast räcker till toapapper som känns som sandpapper, vatten att dricka och havregrynsgröt till middag. Det är vad vi får för att vi pluggar heltid. En ständig oro över ekonomin, konstant stress och att bo i en lägenhet där badrummet har mögel som husdjur samtidigt som vi kämpar med en näringsbrist, nej tack.
För mig ska studentlivet inte vara ett evigt lidande. Det handlar absolut om att plugga och vara ansvarsfull, men också om att dricka cava på en tisdag och klicka hem onödiga saker. Det är just genom att jag unnar mig som jag orkar öppna ännu ett seminariedokument på Canvas.
Och till alla er som inte fått käka ägg, kvarg eller ost på evigheter – jag förstår er frustration. Men ibland är det de små sakerna som att få sitta på en uteservering i vårsolen med sushi och en kall öl framför sig, som gör allt lite mer uthärdligt och påminner oss om varför vi gör detta.
Sparsamhet i all ära – men ibland behöver man få känna att livet smakar lite mer än bara havregryn.
