Kandidatkurserna i idé- och lärdomshistoria, bokhistoria, musikvetenskap och etnologi kommer att läsas ihop. Detta för att inte riskera att kurserna läggs ned.
– Vi har fått mindre pengar till att ge kurser helt enkelt, säger Gabriella Nilsson, prefekt vid institutionen för kulturvetenskaper.
Att många institutioner i dag har det tufft ekonomiskt är ingen nyhet. För institutionen för kulturvetenskaper är det primärt tilldelningsprinciperna – hur pengarna fördelas per student – som ställt till det.
Pengar som tidigare gått till antagna studenter måste nu i stället läggas på de som klarar kursen. I slutändan leder det till minskade intäkter.
– Det betyder att vi får färre platser till helårsstudenter, säger hon.
De olika kurserna kommer fortsatt vara separata, men läsas tillsammans. Det nya formatet har premiär redan till hösten. Enligt Gabriella Nilsson upplägget en möjlighet att testa nya perspektiv.
– Vi tror att det finns en stor poäng med att låta olika studentgrupper mötas i ett flervetenskapligt klassrum. Vi tror att det kan vara en poäng att se sitt eget ämnes specificitet och styrka genom att bli medvetna om vetenskapliga förhållningssätt i andra ämnen, säger hon.
– Så det tvärvetenskapliga tror vi är en pedagogisk vinst.
För studenterna i de fyra olika ämnena kommer fortfarande kursen att skilja sig åt. Framför allt kommer kurslitteraturen att se olika ut och kandidatuppsatsen att skrivas i respektive ämne.
– Man har höjt nivån mot ett lite mer vetenskapligt perspektiv på sitt ämne. Det finns stora likheter mellan vad det är man ska lära sig för grundläggande färdigheter på kandidatnivå, även om det naturligtvis skiljer sig åt ämnesmässigt, säger Gabriella Nilsson.
– Tanken är inte att man ska få en sämre ämnesutbildning, absolut inte.
Gabriella Nilsson menar även att förändringen är en förebyggande insats.
– Jag skulle vilja hävda att det är någonting som görs hela tiden. Både av kvalitetsskäl och för att vara proaktiva inför framtida eventuella neddragningar, säger hon.
