Det finns ett samband mellan konservatism bland unga och den utbredda utseendehetsen, skriver Lundagårds politiska krönikör Smilla Lindblom.
Detta är en opinionstext i Lundagård. Skribenten svarar för åsikter i krönikan.
Få studenter har nog missat SVT:s ”Smalast vinner”, en dokumentär om hur smalhetsen och de snäva skönhetsideal vi såg runt 2000-talet har gjort comeback. I dag har bantningskulturen även fått sällskap av inlägg om ”feminin energi”, tradwives och en allmän uppmuntran om att återta de traditionella könsrollerna. Den feminism som jag känt till verkar ha gått i baklås, och det är ingen slump. För att konservativa värderingar ska få plats behöver kvinnor bli mindre – bokstavligen.
Enligt Ungdomsbarometern har allt fler unga i dag konservativa värderingar. Det gäller frågor om invandring, könsroller och nationell identitet. Denna trend förverkligas när studentföreningar som Konservativa förbundet etablerat sig bland svenska studenter de senaste åren, inte minst i Lund.
Men hur hänger konservatism och ökad utseendefixering ihop? Jo, den ökade populariteten av konservatism kan betraktas som en reaktion mot ett samhällsklimat som många unga uppfattar som moraliserande, otydligt och överdrivet identitetspolitiskt. I den reaktionen ser de en möjlighet att ta tillbaka kontrollen över samhället – och över kvinnokroppen. För när traditionella könsroller gör comeback, gör också pressen på utseende det. Vi återgår då till en föråldrad bild av kvinnan. En bild som i verkligheten innebär att hon reduceras till sin kropp.
Studentlivet är godhjärtat på det plan att utseende sällan spelar någon roll. Det präglas av gemenskap och nytänkande. Däremot ska vi inte vara naiva. När konservativa idéer växer bland unga riskerar det öppna och kreativa studentliv – som vi är så stolta över – att urholkas. När gamla idéer om kön får fäste växer utseendets roll som maktfaktor och kvinnans roll blir mindre än hon förtjänar. Konservatismen är inte på kvinnornas sida, oavsett hur mycket det glorifieras på sociala medier i form av kommersiell femininitet och falsk trygghet.
Skönhetsidealen i dag har blivit hyperfixerade, och det handlar om makt. På ett större globalt plan ser vi exempelvis hur företag skoningslöst kapitaliserar på konstruerade osäkerheter, rotade i praktiseringen av patriarkala värderingar. Allt från ledmasker och muntejp till Ozempic marknadsförs.
Studentlivet bör vara en motkraft för utseendefixeringen, inte en spegel för de ideal vi borde ha lämnat bakom oss. För att undvika detta och komma ifrån den bantningskultur vi sett äldre generationer genomlida, behöver vi rikta blicken längre än på idealen. Den växande högerpolitiken behöver motarbetas. Det är inte en slump att konservativa idéer växer bland unga, samtidigt som smalhetsen infinner sig i varje rum.
