I samband med onsdagens internationella världshälsodag deltog Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, i ett samtal om pandemins påverkan på studenthälsan tillsammans med vicerektor Jimmie Kristensson och Lunds universitets studentkårers (Lus) vice ordförande Ella Sjöbeck samt representanter från Studenthälsan vid Lunds universitet.
Med samtalet vill högskoleministern visa att regeringen tar den utsatta studenthälsan på allvar:
“Arbetet som sker vid lärosätenas studenthälsa är väldigt viktigt. Därför gör regeringen nu en särskild satsning på studenthälsan, där vi fördelar 25 miljoner direkt till landets lärosäten. Vår ambition är att lärosätena ska kunna vidta de åtgärder de anser mest lämpliga i det förebyggande arbetet och i det direkta mötet med studenterna för att kunna ge stöd eller hjälpa dem vidare.” skriver Matilda Ernkrans i ett mejl till Lundagård.
Av de 25 miljoner som tilldelas svenska lärosäten under 2021, får Lunds universitet (LU) 2,1 miljoner för att stärka studenthälsan och bidra till en bättre studiemiljö. Bidraget är ett led i regeringens ökade satsning på psykisk hälsa i sviterna av coronapandemin, tillsammans med ett nytt nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa samt Universitetskanslersämbetets (UKÄ) nya uppdrag att granska den digitala omställningen och dess effekter på studenternas välmående.
Jessica Hård Svensson är ansvarig för Studenthälsan vid Lunds universitet. Hon betonar vikten av både intern och extern samverkan för att öka förutsättningarna för studenternas psykiska hälsa, samt det ett ökat fokus på förebyggande insatser sedan Studenthälsans förändrade uppdrag under 2020.
“De extra medel som tilldelas LU kommer att användas till att öka tillgängligheten i verksamheten samt att stärka kommunikationen ut till studenter och organisationen.” skriver hon i ett mejl till Lundagård.
Jimmie Kristensson, vicerektor för kommunikation, kurage och karaktär vid Lunds universitet, lyfter även behovet av att planera för omställningen efter pandemin.
– Mycket framöver kommer att handla om att planera för vägen tillbaka. Många har en helt förändrad vardag under pandemin och den ska förändras en gång till när man ska tillbaka till någon form av “nytt normalt”.
– Det som alltid är en utmaning vad gäller just studenthälsa är frågan: Vad är studier och vad är livet, och när går det ihop?
Samtidigt betonar han vikten av Studenthälsans förebyggande arbete – inte bara vad gäller studierelaterade frågor såsom stress och prokrastinering utan friskfaktorer som sömn, kost och träning, samt att underlätta för studenterna att skapa struktur i vardagen.
Han menar att universitetet gör mycket för studenthälsan men kan göra mer, bland annat vad gäller samverkan:
– Det är klart att Studenthälsan kan bli kraftfullare, men samtidigt vet vi att de studenter som besöker Studenthälsan upplever att de får väldigt bra hjälp.
– Det är inte bara Studenthälsan som jobbar med studenter som inte mår bra; även kursledare, studievägledare, fakultetens egna kuratorer, pedagogiskt stöd och studieverkstad. Det är viktigt med samordningen mellan Studenthälsan och andra aktörer, både inom och utanför universitetet; primärvården och psykiatrin till exempel.
Lus vice ordförande Ella Sjöbeck menar att samtalet var givande och att ministern lyhört tog till sig av studenternas upplevelse av hur pandemin har påverkat deras studiesituation. Hon hoppas att pengarna kommer att gagna Lunds studenter, men menar att problemet inte enbart har att göra med åtgärder inom Studenthälsans uppdrag:
“Studenternas mående påverkas av flera faktorer, bland annat hur utbildning och examination fungerar. Detta har vi sett stora utmaningar med under pandemin. Vi hoppas att (samtalet, reds.anm) bland annat kommer att bidra till att generera ytterligare satsningar på en kompetenshöjning inom högskolepedagogik med fokus på de digitala miljöerna (…)”, skriver hon till Lundagård.
