Hur ska svenska universitet hänga med i den internationella utvecklingen? Svaret ligger dels i hur vi jobbar, men också i hur vi mår. Kanske kan Sverige leda vägen mot en universitetsvärld som ger den psykiska hälsan större prioritet.
Svenskar älskar att vara moderna. Ligga i framkant internationellt. Vara en humanitär stormakt. Svenskar älskar också att jobba. Produktivitet förknippas med prestige, god arbetsmoral och människovärdet.
Denna nationella självbild går dåligt ihop med uppgifter om att svenska universitet sjunker i vissa internationella rankningar. Hur ska vi hänga med i utvecklingen?
Det ska sägas att det finns problem med sådana rangordningar. Vad är god utbildningskvalitet? Hur mycket säger egentligen rangordningar som görs utifrån status? Innebär Sveriges relativa nedgång också att universiteten faktiskt har försämrats?
Oavsett vilket är det alltid intressant att diskutera möjliga förbättringar. Diskussionen handlar ofta om hur universiteten ska prestera bättre, vilket är en viktig pusselbit. Ett sätt att vara både framsynt och målinriktad kan dock vara att fokusera lite mindre på hur vi jobbar, och lite mer på hur vi mår.
Det är en vedertagen sanning att universitetsstudier ska vara stressigt. USA utgör ett icke eftersträvansvärt exempel. Genom populärkulturen kommuniceras ofta en bild av studenter som arbetar två deltidsjobb och tar amfetamin för att plugga hela nätterna. De lever under pressen av att gå in i arbetslivet med tiotusentals dollar i studieskulder.
I Sverige ser situationen annorlunda ut. Det skattefinansierade universitetet och studielån med snälla räntor minskar den ekonomiska pressen. Men det finns utrymme för förbättringar.
Enligt Folkhälsomyndigheten ligger svenska studenters psykiska ohälsa i linje med nivån internationellt. Många upplever stress, har symptom på utmattning, depression och ångest. Detta får återverkningar på såväl studieresultat som livskvalitet. Kanske kan Sverige gå i bräschen för att prioritera studenternas psykiska välmående?
Universiteten kan bli ännu bättre på att utforma studierna utifrån studenters önskemål. Exempel skulle kunna vara mer luft i schemat, ta bort terminstentor, mindre obligatorisk läsning och mer djupgående diskussioner av stoffet. Att biblioteken tillhandahåller gott om kurslitteratur. Idéerna finns.
Sedan kommer de större frågorna som måste hanteras från statligt håll. Att höja CSN för att minska behovet av att jobba deltid. Att lösa bostadskrisen. Att fixa psykiatrin så att de som mår dåligt slipper vänta i månader eller år på att få hjälp.
En god psykisk hälsa främjar motivation, kreativitet, nyfikenhet och engagemang. En stressad student är i överlevnadsläge och lär sig bara exakt så mycket som behövs för att klara kursen.
Att satsa på förstaplatsen i en internationell rangordning av världens mest välmående studenter kan bara vara av godo. Dessutom är det en chans att vara internationellt framstående, som vi håller så kärt. Muskler behöver återhämtning för att växa. Studenter likaså.
