Demokratisering av kunskap eller minskad utbildningskvalitet? Lundagårds Lydia Löthman redogör för den nätbaserade kurstypen mooc och undersöker vilken framtid formatet kan ha på Lunds universitet.
Mooc:ar (Massive open online courses) är storskaliga kurser på universitetsnivå som kan ha tusentals deltagare. Kurserna sker endast på distans, lärarkontakten är minimal och kostnaderna låga. Den ursprungliga modellen var att kurserna finansierades med hjälp av små tilläggskostnader, vanligtvis för examination och examensbevis. Idag finns det dock lärosäten som tar betalt för hela eller delar av kursmaterialet.
Begreppet myntades 2008 och snart spred sig fenomenet till flera av världens universitet och högskolor. Idag kan antalet mooc-kurser räknas i tusental. Många av Sveriges lärosäten erbjuder numera denna typ av kurser i diverse ämnen, däribland Lunds universitet (LU) som i dagsläget anordnar 15 stycken. Samtliga av LU:s mooc:ar distribueras genom onlineplattformen Coursera.
Det är nödvändigt att experimentera med nyare och effektivare förmedlingsformer.
Markus Lahtinen är lärare och forskare vid Institutionen för informatik vid Ekonomihögskolan och har arbetat med två olika mooc-kurser vid LU. Den ena lanserades 2016 och handlar om digitala affärsmodeller, och 2020 släpptes en andra kurs på temat Afrikas ekonomiska historia. Han bär med sig positiva erfarenheter från kurserna och är generellt mycket positivt inställd till mooc:ar.
– Det har gått mycket bra över lag och båda kurserna är ett kvitto på detta – kursen om digitala affärsmodeller har samlat på sig över 35 000 deltagare sedan lanseringen och mooc:en om Afrika har cirka 1 500 deltagare, berättar Markus Lahtinen.
Under åren har mooc-kurserna fått entusiastiska förespråkare både inom och utanför akademin världen över. De hoppas att kurserna kan bidra till att göra högre utbildning mer tillgänglig och inkluderande. Exempelvis har förhoppningar om att kurserna kan minska klassklyftor lyfts fram på grund av de låga kostnaderna. Detta gäller särskilt i länder där högre utbildning inte betalas via skattemedel. Flera amerikanska universitet har redan börjat erbjuda kandidat- och masterprogram i form av mooc:ar till lägre kostnader än ordinarie program.
Grundfrågan handlar inte så mycket om att ställa kvaliteten i salsundervisningen mot den online-förmedlade. I praktiken samspelar dessa med varandra.
Alla delar dock inte den positiva inställningen till mooc:ar. Kritiker menar att kurserna kommer att leda till en lägre utbildningskvalitet med för lite lärarkontakt och isolerade studenter, och hänvisar ofta till kursernas höga avhoppssiffror. Enligt en studie från Open University slutför endast 12.6% av alla inskrivna studenter kurserna.
Det låga antalet studenter som fullföljer kurserna bekräftas i Justin Reich och José A. Ruipérez-Valientes studie The MOOC Pivot, publicerad i tidskriften Science 2019. Forskarna finner utöver detta ytterligare två mönster värda att problematiseras: majoriteten av deltagarna återvänder aldrig efter sitt första år, och kursernas tillväxt sker nästan enbart i världens rika länder.
Markus Lahtinen som hör till mooc-kursernas förespråkare tycker ändå att det är självklart att universitetet bör satsa mer på kurserna:
– Det är nödvändigt att experimentera med nyare och effektivare förmedlingsformer.
Han tror inte heller på att mooc-kurser skulle leda till en lägre utbildningskvalitet och menar att lärdomar från distansundervisningen under covid-19-pandemin visar på detta.
För universitet som vill förbli relevanta bortom 2020-talet är det nödvändigt att etablera en närvaro online.
– Grundfrågan handlar inte så mycket om att ställa kvaliteten i salsundervisningen mot den online-förmedlade. I praktiken samspelar dessa med varandra. Vi har sett exempel på att en inspelad videoföreläsning kan användas av campus-baserade studenter för att lyssna igenom innehållet på en föreläsning i efterhand, berättar Markus Lahtinen.
Även Ann-Kristin Wallengren, vicerektor för utbildning, menar att mooc-kurser kan vara positiva för universitetet.
– Studenter har lockats till Lund på grund av att de följt en mooc, och en del institutioner har mooc:ar som följs av tiotusentals lärande och genom detta gjort sig kända internationellt, förklarar hon.
Frågan är om inte satsningar istället kommer att göras på andra typer av nätbaserad utbildning. LU har ett arbete framför sig med att bli ännu bättre när det gäller den biten, både avseende ordinarie utbildning och uppdragsutbildning
I nuläget genererar inga av de mooc-kurser som erbjuds i Sverige högskolepoäng. Markus Lahtinen är dock övertygad om att det kommer bli en realitet i framtiden.
– För universitet som vill förbli relevanta bortom 2020-talet är det nödvändigt att etablera en närvaro online. Vissa universitet har redan etablerade betal-, poäng- och examensmodeller.
Lena Eskilsson, prorektor på LU samt ordförande i universitetets utbildningsnämnd är enig med Markus Lahtinen om att LU bör satsa mer på nätbaserad undervisning. Hon är däremot inte säker på att satsningen kommer innebära fler mooc-kurser.
– Frågan är om inte satsningar istället kommer att göras på andra typer av nätbaserad utbildning. LU har ett arbete framför sig med att bli ännu bättre när det gäller den biten, både avseende ordinarie utbildning och uppdragsutbildning, säger hon.
Ann-Kristin Wallengren påpekar även på vissa hinder som är förknippade med införandet av poänggivande mooc-kurser.
– Att göra dem poänggivande är förenat med mycket stora administrativa svårigheter och skillnader i regler och förordningar vilket i sig är ett stort hinder, säger hon.
Ann-Kristin Wallengren påpekar dock att all typ av utbildning är inne i en digitaliserad förändringsfas och att internationaliseringen ökar. Därför kan det vara svårt att sia om framtiden.
– Huruvida mooc:ar kommer att bli poänggivande kan jag inte svara på nu eftersom utvecklingen av olika typer av kurser och samarbeten just nu är inne i en utvecklingsfas. Men mooc:arna, i den form de har nu eller i en annan, kommer säkerligen att vara en del av dessa nya globala samarbeten och kursgivningar, säger hon.
Att en allt större del av universitetets undervisning kommer ske online framstår därmed som högst sannolikt. Om denna nya typ av undervisning kommer ske i form av mooc-kurser eller inte återstår att se.
OM MOOC
- Konceptet med öppna, nätbaserade kurser introducerades i början av 2000-talet. Begreppet mooc tillkom dock först 2008.
- I Sverige ger mooc-kurser i dagsläget inga högskolepoäng, och kräver därför inte heller någon högskolebehörighet.
- Flera av de mest sökta mooc-kurserna via plattformen Coursera ges vid Lunds universitet.
- I dagsläget ges 15 olika mooc-kurser vid Lunds universitet.
