Detta års IgNobelpris i biologi tilldelas Susanne Schötz, forskare vid Lunds universitet, för sina studier kring katters språk. Susanne Schötzs studier har tidigare fått mycket uppmärksamhet i medier men har nu även blivit tilldelad det humoristiska vetenskapspriset.
Att katter jamar, spinner och kurrar än nog inget nytt för de flesta, men visste du att siameskatter pratar mer än andra katter? Eller att ju äldre en katt blir, desto pratgladare blir den? Susanne Schötz, forskare i fonetik vid sektionen för logopedi, foniatri och audiologi vid Lunds Universitet, har i sin forskning kartlagt katters olika ljud och publicerat flera vetenskapliga artiklar kring ämnet. Nu har hon blivit tilldelad IgNobelpriset, priset för forskning som får folk att skratta och sedan får dem att tänka efter.
Denna komiska variant av nobelpriset utses av den vetenskapliga humoristiska tidskriften “Annals of Improbable Research” (AIR) och brukar betraktas som en parodi på de faktiska nobelprisen. Det är dock inte första gången priset hamnar i Lund. Det har nämligen, bland annat, tilldelats upptäckten att dyngbaggar orienterar sig med hjälp av Vintergatan samt forskningen kring varför vita hästar inte blir bromsbitna.
Lundagård tog kontakt med Susanne Schötz för att gratulera till priset och ställa den viktiga frågan – varför just katter?
“Jag är språkvetare och fonetiker, så normalt studerar jag (mänskliga) språkljud och det talade språket. Men jag har länge delat mitt hem med en eller flera katter och det är svårt att låta bli att lyssna på deras läten och försöka ta reda på vilka olika slags läten de har och vad de kan betyda” berättar Susanne Schötz i ett mejl.
I Susanne Schötzs forskning har hon spelat in ljudet av katter, främst från Sverige men även fått inspelningar från andra länder.
“Så finns det ju enorma mängder ljud- och videoinspelningar av katter på nätet. Mina studier har hittills inte visat att det skulle vara stora skillnader på katters läten i olika länder” skriver hon till Lundagård.
I sina studier finner hon, bland annat, att katter som är hungriga har en annan melodi i sitt jamande jämfört med katter som jamar vid obekväma situationer, som under transport eller hos veterinären. Den förväntansfulla, hungriga katten har en högre, mer glad melodi än den nervösa katten.
Susanne Schötz poängterar att det såklart även finns individuella skillnader mellan katter: “katter har ju olika personligheter” skriver hon.
Hur firar du detta pris?
“Jag firar det med familj, vänner och mina katter, såklart!” skriver Susanne Schötz
