Lundagårds vetenskapsreporter Rebecca Forsberg är på plats vid Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm för offentliggörandet av Nobelpriset i fysik. Artikeln kommer uppdateras löpande under dagen.
Tankar inför
Så här innan nobelpriset i fysik delas ut brukar det spekuleras kring vilken forskning som “har gjort viktigaste upptäckten eller uppfinningen”, allt i Alfred Nobels anda. Fysikpriset har de senaste åren gått till astronomi, kosmologi samt forskning kring atom-, partikel- och kärnfysik, vilket får mig att spekulera kring att det nu är dags för kvantfysiken.
Kvantfysiken kan ses, liksom astronomin, som ett ämne där det kan vara svårt att förstå hur mänskligheten gynnas. Men kvantfysiken har lagt många växlar på att utveckla kvantdatorer som, i jämförelse med vanliga datorer, har överlägsen beräkningskraft. Detta kan användas för att snabbt söka igenom stora mängder information, eller till att optimera olika system, exempelvis att hitta den bästa formen på ett protein för att det ska fungera i ett läkemedel. Därför tror jag att kvantdatorer är en stark kandidat till att få årets nobelpris i fysik.
En bubblare som jag dock hoppas att kommittén vågar lägga fram är pris till klimatmodeller. I den senaste IPCC-rapporten har modellering kring klimatet varit essentiellt för att vi ska förstå vidden av de klimatförändringar vi står inför, forskning som i högsta grad är fysik.
Men – vem vet, det kanske blir något helt annat!
Liverapport
10.00 – Jag anländer till den Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm i god tid. Priset kommer som tidigast att offentliggöras 11.45 men jag vill inte riskera att gå fel eller missa något. Jag ges ett presslegitimation och en lapp som informerar om när jag kan intervjua experter.
10.48 – På plats i sessionssalen. Jag får en plats mellan Tidningarnas Telegrambyrå (TT) och Ny Teknik.
11.42 – Bara tre minuter kvar nu. Stämningen är spänd, på hugget, alla sitter redo med sina datorer och kameror.
11.44 – Bara en minut kvar. Blickarna flackar mot dörren för att se när Professor Göran K. Hansson, Generalsekreterare för Kungliga Vetenskapsakademien, ska komma in och påbörja offentliggörandet. Det blir mer och mer tyst för varje minut som går.
11.47 – Kommittén har anlänt. Tystnad. Nu börjar vi!
11.50 – Nobelpriset i fysik 2021 ges till Syukuro Manabe (Princeton University, USA), Klaus Hasselmann (Max Planck Institute for Meteorology, Tyskland) och Giorgio Parisi (Sapienza University of Rome, Italien).
12.00 – Priset tilldelas Syukuro Manabe och Klaus Hasselman “för fysikalisk modellering av jordens klimat, kvantitativ analys av variationer och tillförlitlig förutsägelse av global uppvärmning”. Samt Giorgi Parisi “för upptäckten av hur oordning och fluktuationer samverkar i fysikaliska system för atomära till planetära skalor.”
– De i år belönade upptäckterna visar att våra kunskaper om klimatet vilar på en solid vetenskaplig grund baserad på en rigorös analys av observationer. Årets pristagare har alla bidragit till att vi numera har djupare kunskaper om egenskaper och förändringar i komplexa fysikaliska system, säger Thors Hans Hansson, ordförande i Nobelkommittén för fysik.
12.03 – Giorgi Parisi är med via länk
– For the younger generations we have to act now, svarar han på frågan om hur världens ledare ska tackla klimatkrisen.
12.15 – Jag frågar Giorgi Parisi hur han planerar att fira vinsten och får till svar att han inte hunnit planera än, men såklart tänker fira. Professor Göran K. Hansson poängterar att studenterna i Lund säkert bjuder in honom på fest när pandemin är borta. På ren instinkt tillägger jag “we are glad to have you!” och prisvinnaren tackar skrattande.
12.17 – När jag frågar kommittén om priset är menat att sända ett meddelande till världsledare blir svaret att priset visar att klimatmodeller står på en solid vetenskaplig, fysikalisk grund. Och att om inte det kan få världsledarna att lyssna, då kan inget göra det.
12.45 –Slut på liverapporteringen för idag, vi hörs imorgon när det är dags för offentliggörandet av Nobelpriset i kemi!