Det här är en replik på en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribenternas egna. Instruktion för replik finnes här.
Lena Eskilsson, prorektor för Lunds universitet och ordförande i utbildningsnämnden, replikerar på ”Var är våra sommarkurser?”, publicerad i Lundagård nr. 6 2021 och på webbsidan 12 oktober.
Lunds universitet har ett mycket brett utbildningsuppdrag. Ett viktigt uppdrag är att bistå samhället med yrkesutbildningar och regeringen har de senaste åren gett ökade anslag till bristyrken dit lärare tillhör. Fler sommarkurser med koppling till läraryrket har varit ett sätt för regeringen att försöka råda bot på den brist som finns.
Hur ska då de ökade medlen till sommarkurser förmedlas bäst? Precis som Carl-Johan Mellin, kårordförande för Humanistiska och teologiska studentkåren, skriver i sin debattartikel har landets lärosäten valt olika sätt. Vid Lunds universitet har vi valt att låta alla fakulteter ansöka om medel genom ett ansökningsförfarande. Med den modell som vi har använt har det visat sig att två fakulteter som inte primärt är kopplade till lärarutbildningen, det vill säga Ekonomihögskolan och Juridiska fakulteten, varit de fakulteter som mobiliserat sig tillräckligt snabbt för att kunna öka antalet utbildningsplatser. Man kan till och med säga att de under åren 2018 och 2019 i stora delar bidrog till att Lunds universitet kunde omsätta de utökade medlen. När så en ny stor satsning (även den kortsiktig och snabbt påkallad) kom från regeringen 2021 hamnade vi lite i samma läge – juristerna framförallt kunde då fortsatt få till platser och hade dessutom högt söktryck. Att pengarna går till fortbildning för lärare även på juridiska fakulteten står utom rimligt tvivel – många lärare vill fortbilda sig inom juridik. Juridiska fakulteten utbildar via lärarlyftet gymnasielärare inom juridik och Lunds universitet kan också genom sommarkurser i juridik bidra till att lärare får utökad behörighet även i detta ämne.
När vi nu ser över den snedfördelning som innevarande modell har inneburit och som Mellin mycket väl sätter fingret på i sin debattartikel är det genom en förändrad fördelningsmodell som i detta nu diskuteras och som senare ska på remiss. Vi räknar inte med att den kan vara klar inför resursfördelningen 2022 men ser fördelarna med en väl förankrad fördelningsmodell som är långsiktigt hållbar och som ger goda planeringsförutsättningar för samtliga fakulteter.
Lena Eskilsson, prorektor och ordförande i utbildningsnämnden
