Utbildningen lyfts på förintelsekonferensen – ”Viktigt att vårda minnet”

Konferensen om förintelsen i Malmö har börjat. Lundagård var på plats när de internationella delegationerna anlände.

Konferensen om förintelsen, eller Remember React – Internationellt forum för hågkomst av förintelsen och mot antisemitism som det egentligen heter, skulle egentligen ha arrangerats förra året. 20 år efter det forum om Förintelsen som dåvarande statsminister Göran Persson (S) anordnade, och 75 år efter befrielsen av Auschwitz, skulle världens ledare samlas för att förnya arbetet mot antisemitismen.

Men så kom pandemin emellan. Istället blev det alltså idag, den 13 oktober 2021, som mötet hålls i Malmö. Kanske är det också på grund av pandemin som ett stort antal världsledare har valt att delta digitalt, eller att helt hoppa över konferensen.

– Det har varit ett stort intresse, men det är fortfarande pandemikänningar och det är många statsledare som fortfarande inte reser, påpekar utrikesminister Ann Linde (S) när hon möter pressen vid entrén till konferensen.

Jag hoppas att samtliga delegationer kommer att utfärda löften om konkreta åtgärder mot antisemitism och antiziganism

Ändå har många länder skickat representanter till Malmö, om än ofta på minister- eller tjänstemannanivå snarare än stats- eller regeringschefer. 

Statsminister Stefan Löfven (S) betonar ungas roll i att upprätthålla minnet av förintelsen.

– Utbildning och information är jätteviktigt – men också, som vi redan gör idag, att låta unga resa till Auschwitz. Unga människor är viktiga!

– Jag hoppas att samtliga delegationer kommer att utfärda löften om konkreta åtgärder mot antisemitism och antiziganism, säger Stefan Löfven till Lundagård.

Just antiziganism, och den ofta undanträngda roll som folkmordet på romer har i historieskrivningen om Förintelsen, är ett dominerande tema, både bland frågor och svar. Vid ett tillfälle håller Stefan Kuzhicov, romsk aktivist och en del av den svenska delegationen till forumet, en improviserad presskonferens intill röda mattan. Regeringstjänstemannen är måttligt nöjd.

– Det borde ha varit mer [om romernas situation på konferensen], men det vi har fått med idag är okej. Vi hoppas att vi ska få fram vår talan, berättar Stefan Kuzhicov för Lundagård. 

– Det är jätteviktigt att detta lyfts i utbildningen och i historieböckerna – annars kan vi ju inte bekämpa antiziganismen.

Det är dags för dem att ta ansvar

Konferensen utgörs av två större sessioner med tal från tongivande röster som Israels president Isaac Herzog och Frankrikes president Emmanuel Macron (båda på länk), panelsamtal och mindre seminarier.

Utöver representanter från olika länder, är även sociala mediebolag som Facebook och Google inbjudna – något som tyder på plattformarnas växande inflytande.

–  De är bra på att uppvigla och öka sådant [antisemitiskt] hat. Många antisemiter använder dessa plattformar för attackera judar, och det är dags för dem [tech-bolagen] att ta ansvar, säger den israeliska ministern Nachman Shai.

Ett annat återkommande tema är utbildning, för att vårda minnet för kommande generationer. Just hågkomst är ett ämne som aktualiseras allt mer, i och med att de som faktiskt upplevt förintelsen blir allt färre.

– Utbildning är helt avgörande, och vi ser i undersökningar att de som gått i svensk skola hela sina liv har mycket lägre grad av antisemitism jämfört med de som inte gjort det, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till Lundagård.

Folk förnekar Förintelsen, och det är likadant med folkmordet på tutsier i Rwanda. Det är väldigt viktigt att vårda minnet av detta för framtida generationer

Anna Ekström tar även upp forskningens roll, och att regeringen i samband med konferensen kommer att ge mer resurser till forskning om förintelsen. 

Minnets roll lyfts även av Jean-Damascène Bizimana, minister för nationell enighet i Rwanda. Han drar paralleller mellan folkmordet i landet på 90-talet och Förintelsen.

– Efter båda händelserna ser vi en period av förnekelse. Folk förnekar Förintelsen, och det är likadant med folkmordet på tutsier i Rwanda. Det är väldigt viktigt att vårda minnet av detta för framtida generationer, säger Jean-Damascène Bizimana.