Schlagerspex på Helsingkrona nation

För första gången sedan pandemin bjuder Helsingkrona nation in till spex. Lundagårds Lyda Löthman har med stor behållning sett “Slaget om Schlagern eller Det hela låter så onödigt krångligt”.

Spexet framförs på en spartansk scen som har byggts upp i Helsingkrona nations gillestuga. I en lokal som vanligtvis huserar bruncher, luncher och nattklubbskvällar trängs nu band, scengolv och ljud- och ljusteknik på en förvånansvärt liten yta. Scenens begränsade storlek gör att det skapas en intimitet mellan ensemble och publik samtidigt som spexarna ändå lyckas med konststycket att skapa en egen värld uppe på scenen.

Det är en fiktiv historia om hur musiktävlingen Eurovision startade. En tematik som gör en schlagerfantast som jag själv exalterad. Den excentriske huvudkaraktären Lohengrin Filipello bestämmer sig tillsammans med sin neurotiske följeslagare Marcel Bezencon för att skapa världens största musiktävling. Till sin hjälp har de kultursnobben Rolf Lieberman, tre domare samt alltiallon Görhan. Projektet hotas av nationalistiska sabotörer, ryska spioner och scenskräck men får trots allt ett lyckligt slut. Schlagertemat visar sig vara mycket tacksamt. Majoriteten av sångnumren baseras på gamla schlagerklassiker vilket skapar en snygg röd tråd genom hela spexet. 

Spexet är litet och charmigt och lyckas trots sin storlek inkludera allt som ett bra studentspex bör innehålla: musik, humor, skådespel och dans. Scenografin är blygsamt enkel men det skapar inga minuspoäng för själva föreställningen. Flera av skådespelarna imponerar. Stina Kristensson som gör en fyndig tolkning av kultursnobben Rolf Liebermann slår huvudet på spiken då hon driver med Sveriges kulturelit som hatar schlager. Och Stina Udéns Estelle Rebell är en underhållande sabotör som inte skyr några mordiska medel för att hemlandet Schweiz ska vinna Eurovision. Stina Udén skådespeleri är tydligt drivet, faktum är jag vid flera tillfällen misstänker att hon improviserar fram sina slagfärdiga skämt.   

Skämten som duggar tätt levereras över lag med skärpa och talang, manuset känns begåvat och genomarbetat. Publiken, som den här kvällen framför allt består av andra spexare, låter sig roas och hade vi befunnit oss i en tecknad serie hade taket troligen lyfts på den lilla lokalen.

Efter pandemin har det talats mycket om att framtidens studentliv, kårer, nationer och spex är i fara på grund av kompetensförluster. Många engagerade har försvunnit under pandemin vilket har lämnat försvagade verksamheter. Att se detta spex var därför upplyftande. Om resten av studentlivet har återhämtat sig lika bra som Helsingkronaspexet har vi inget att oroa oss för.