Orginaltitel: JR Ueno eki kôen guchi
Utgivningsår: 2022
Författare: Yu Miri
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Översättare: Lars Vargö
Yu Miris bästsäljare Tokyo Ueno station – Utgången mot parken har äntligen översatts till svenska. Det är en berättelse om hemlöshet och död, som synliggör hur det moderna Japan behandlar sina mest utsatta medborgare.
Kazu bor i ett provisoriskt skjul i den kejserliga Uenoparken i Tokyo. På ålderns höst har han blivit hemlös och måste ständigt hitta nya småjobb för att ha råd med mat. Vissa dagar säljer han tidningar, andra dagar pantar han burkar. I bästa fall kan han få ett dagsjobb i byggbranschen, men åldern gör honom inte särskilt attraktiv i värvarnas ögon.
I Uenoparken finns det många andra hemlösa som gör Kazu sällskap – hundratals. De bor i små samhällen där de tar hand om varandra och ser till att ingen blir sjuk eller lämnas ensam.
Parken är en populär plats för rekreation och myndigheterna vill därför att de hemlösa ska ge sig av eller åtminstone bli mindre synliga. Det utfärdas nya restriktioner för att begränsa deras närvaro och ibland dyker det upp lappar på skjulen – då är det dags för en ”speciell städning” eller ”bergsjakt” som de hemlösa kallar det. Parkens invånare måste då packa ihop alla sina tillhörigheter och ge sig av för att hitta tillfälliga sovplatser innan de kan återvända. Anledningen till uppbrotten är den kejserliga familjens återkommande besök på de gallerier som omgärdar Uenoparken.
Tokyo Ueno Station publicerades för första gången i Japan 2014 och har nu översatts till svenska av Lars Vargö. Den engelska översättningen vann National Book Foundations National Book Award for Translated Literature 2020 och har sedan dess blivit en internationell bästsäljare.
Kazu hemsöks av minnen från ett liv fyllt av hårt arbete och smärta.
Yu Miri är en av det samtida Japans främsta författare. Hennes föräldrar invandrade från Korea vilket har gjort henne till en måltavla för rasism i det japanska samhället – ett utanförskap som speglas i hennes romaner. Tokyo Ueno station är inget undantag. Huvudpersonen Kazu har under sitt liv varit så plågad av sin egen fattigdom att han knappt vågat prata med stadsborna i Tokyo. Den egna familjen har han bara träffat ett fåtal gånger per år sedan han i ung ålder lämnat sitt hem för att arbeta på andra orter.
Kazu präglas av sin fattiga uppväxt i Fukushima. I hemmet tvingades han och de andra barnen låtsas att föräldrarna inte var hemma när indrivarna kom och knackade på. ”Det var den fattiges lott att tvinga ett barn att ljuga. Straffet var fattigdom och när man inte stod ut med straffet längre begick man ett nytt brott” skriver Yu Miri.
Utgången mot parken.
Bild: Albert Bonniers förlag.
Kazu hemsöks av minnen från ett liv fyllt av hårt arbete och smärta. Döden är något han ofta återkommer till i sina inre monologer och efterhand förstår läsaren att Kazu själv kanske inte längre är vid liv.
Tokyo Ueno Station är en bok om att leva i ett samhälle som inte vill ha med en att göra. ”Folk som går förbi de hemlösa tittar åt ett annat håll, samtidigt som många håller ögonen på dem” skriver Yu Miri. En dubbeltydig men enkel beskrivning som fångar det avgrundsdjupa utanförskapet.
Med hjälp av korta träffsäkra meningar fångar Yu Miri det osynliga lidandet i att leva utanför samhället. Tokyo Ueno station är en vacker skildring av ett Japan som vi sällan läser om i väst. En berättelse som påminner läsaren om att alla liv är lika mycket värda oavsett hur samhället värderar dem.
