Tvånget blir kvar i nya Studentlund

- in Nyheter
@Axel Jönsson

Kår- och nationsobligatoriet får en efterträdare, men i mildare format. Till hösten 2010 får majoriteten av lundastudenterna i stället välja mellan två alternativ: antingen är du med i hela Lunds studentliv eller så får du stå helt utanför.


Det är organisationerna i Studentlund, där kårer, nationer och Akademiska föreningen ingår, som har bestämt sig för att ta ut en gemensam avgift från studenterna även efter obligatoriets avskaffande den 1 juli 2010.

Tanken är att organisationerna på så vis ska maximera antalet medlemmar och därmed säkra sin verksamhet.

Beslutet innebär att den student som vill gå med i till exempel en nation automatiskt tvångsansluts även till kåren och AF. Väljer man att stå utanför kan man också glömma AF Bostäders bostadskö och en rad förmåner som ska förhandlas fram under våren.

”En fråga om principer”

Det nya tvåvalssystemet gäller dock inte alla studenter då tre kårer: Doktorandkåren, Teknologkåren och Socialhögskolans studentkår, har valt att stå utanför samarbetet.Deras studenter får därmed välja fritt.

– Hälften av våra studenter återfinns i Helsingborg, det finns inget motiv för dem att betala flera hundra kronor till studentlivet i Lund, konstaterar Robert Hansson, ordförande för Socialhögskolans studentkår.

Vill samarbeta ändå

Även om studenter i Helsingborg och Malmö blir undantagna i samarbetet, säger sig Robert Hansson inte vara säker på att fullmäktige kommer att ändra sig när frågan.

– Det är även en fråga om principer. Vi vill inte tvinga in studenter i organisationen.

Är du inte rädd för att ni kommer att tappa medlemmar?

– Det känns ganska givet att vi kommer att förlora medlemmar. Samtidigt vill vi inte förlora de medlemmar som faktiskt vill gå med i kåren men som inte vill betala till nation eller AF, säger han.

Även Doktorandkåren och Teknologkåren motiverar sina beslut om att stå utanför samarbetet med att de inte vill skapa ett nytt obligatorium för studenterna.

– I grund och botten handlar det om en principiell fråga. Studenterna ska ha möjligheten att få välja, det är det återkommande argumentet i fullmäktige, säger Christian Nilsson, ordförande för Teknologkåren.

Finns det inte en poäng med att vara solidarisk gentemot de mindre organisationerna i Studentlund?

– Jo, men man kan vara solidarisk på många sätt. Teknologkåren vill definitivt se ett utförligt samarbete, men inte ett gemensamt medlemskap, säger Christian Nilsson, som även han inser att beslutet kommer att påverka medlemsantalet.

– Vi ska hålla modet uppe och bli bättre på det vi gör samt synliggöra vår verksamhet på ett effektivare sätt.

Hur ska ni skilja på medlemmar och icke-medlemmar?

– Vi hoppas naturligtvis på att vi ska ha en så hög anslutningsgrad av studenter som möjligt. Det kommer vi bara att lyckas med om man associerar medlemskapet med något positivt och inte tvång, säger Christian Nilsson.

Möjlighet att stå utanför

Beslutet om att stå utanför en gemensam avgift innebär att Teknologkårens medlemmar även fortsättningsvis kommer att behöva skriva in sig två gånger och betala för två kort om man vill få tillgång till hela studentlivet. Detsamma gäller för LSHS och Dokotrandkårens medlemmar.

Oavsett om man väljer att gå med i kåren eller ej kommer kåren fortfarande att ha ett ansvar för samtliga studenter.

Akademiska föreningen har varit drivande i frågan om samarbete och ombudsman Linnéa Jönsson vill inte tala i termer av ett nytt ”mini-obligatorium”

– Nej, för nu har man möjlighet att stå utanför om man önskar, det hade man inte innan, säger hon.

Samarbetet med en gemensam avgift kommer att hjälpa till att trygga många mindre organisationers verksamhet, men även Akademiska föreningens.

– Jag tycker att det känns fantastiskt bra. För vår del innebär det att vi kommer att tappa färre medlemmar än vad vi hade gjort annars. Vi vinner dessutom lite tid till arbetet med att faktiskt anpassa verksamheten så att alla studenterna förstår vinsten av att vara med. På så sikt vill vi slippa vara beroende av andra.

Enklare för studenterna

Jenny Pobiega är ordförande för Samhällsvetarkåren, en av Lunds största kårer. Hon ser flera fördelar med det nya systemet.

– Lunds studentliv är en helhet: ingen organisation är vad den är utan de andra. Vi tror dessutom att det blir enklare för studenterna att välja, det är många nya studenter som kommer till Lund som inte vet vad kår, nation eller AF är. Nu kan man ta ställning till helheten, om man vill vara en del av studentlivet eller inte.

Vad säger du till dina medlemmar som till exempel inte vill vara med och finansiera nationernas verksamhet?

– Man ska tänka på att nationerna inte bara är sprit. De erbjuder bostäder, lunch, kafé, kultur- och musikevenemang. Det handlar om att vara solidarisk. Dessutom rör det sig om en övergångsperiod, sedan får vi utvärdera det här.

Nationerna röstade kollektivt för en gemensam avgift.

– Det här alternativet skapar en situation som är väldigt lik den vi har i dag, vilket ger trygghet då tiden för omställning är knapp, säger Kuratorskollegiets ordförande, Jonny Ljung, som även han betonar att det rör sig om en övergångsperiod.

Fotnot
Smålands nation är inte med i Studentlund och har inte lyckats prestera ett svar till Lundagård angående hur de tänker organisera sig efter obligatoriets avskaffande.

Läs mer

Mycket talar för nytt stor-Lus

Hälften av kårerna försvinner

Rektor: ”Kårer, nationer och AF bör samarbeta”

Kårer kritiska mot universitetets krav

Lus: ”Nu är kårernas framtid säkrad”

Universitetet miljonsatsar på Lunds studentliv

Text: Axel Jönsson
Foto: Jonas Damsgård