Ett internationellt forskarlag med medlemmar från Lunds universitet har funnit spår av en extrem solstorm som inträffade för cirka 9 200 år sedan. Genom att analysera borrkärnor av is från Grönland och Antarktis kan de konstatera att solstormar vara mer destruktiva än vi tidigare trott. Lundagård har talat med en av forskarna bakom upptäckten.
Foto: privat
En solstorm är ett kraftigt energiutbrott som slungar ut strålning och laddade partiklar i rymden. När denna kosmiska strålning träffar Jorden bildas sällsynta isotoper i marken. Genom att borra upp arbetsprover ur den Grönländska och Antarktiska isen har ett forskarlag letat efter spår av sådana isotoper för att kartlägga och förstå tidigare solstormar vår planet drabbats av. Artikeln som redovisar deras fynd har publicerats i Nature Communications.
– Vi fann en peak [av dessa isotoper] från en av de mest intensiva solstormar vi hittills upptäckt. Detta hände under en tidsperiod när solaktiviteten var låg, säger Chiara Paleari, forskare och doktorand på geologiska institutionen vid Lunds universitet.
Jordens magnetfält skyddar oss från att direkt skadas av strålningen. En solstorm kan dock utlösa en så kallad geomagnetisk storm i Jordens magnetfält som kan förstöra livsviktig teknologi.
– En geomagnetisk storm kan påverka elektrisk infrastruktur, även ovan jord. Till exempel orsakade en geomagnetisk storm ett strömavbrott i Sverige 2003, berättar Chiara Paleari.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap varnar för att extrema solstormar som slår ut elnätet kan få förödande konsekvenser eftersom försörjningen av värme, vatten och livsmedel skulle drabbas av omfattande störningar.
Solstormar är svåra att förutspå men har länge antagits vara mer sannolika under solens aktiva faser. Fyndet i borrkärnorna talar för att vi kan vänta oss ett worst case scenario även under solens inaktiva faser, menar forskarlaget i artikeln. Sannolikheten för detta är förvisso låg men Chiara Paleari understryker vikten av att fortsätta forskningen om solstormar för att vi i framtiden ska kunna göra en realistisk riskbedömning och vara redo för större händelser.
– Det är för tidigt att säga hur ofta dessa stormar sker och hur worst case scenario skulle se ut. Fler incidenter måste bli kartlagda för att vi ska kunna besvara dessa frågor.
Forskarlaget ska fortsätta undersöka saken, bland annat genom att titta på historiska dokument om norrsken på ovanliga platser då norrsken är en konsekvens av solstormar. Den viktigaste forskningen sker dock på borrkärnor, säger Chiara Paleari.
– Vi måste mäta fler prover, hitta fler toppar och försöka lära oss mer om hur ofta [solstormar] sker.
