Nollningen i början av studietiden är för många en rolig och spännande period. Ett nyligen uppdagat fall i Belgien visar dock att det i dessa sammanhang också ryms berättelser om pennalism, kränkningar och våld. Vad är det som möjliggör en sådan kultur?
Man ser klungor av folk på stan, i parker och vid universitetsbyggnaderna. De är utklädda, de dansar och ropar höga hejarop. Förbipasserande tittar nyfiket och nynnar kanske med i de medryckande ramsorna. Förväntan och iver hänger i luften.
Varje termin samlas horder av novischer för sin inskolning vid Lunds universitet. De mytomspunna nollningarna kan pågå i veckor och är en tid fylld av nya människor, lekfulla aktiviteter och livliga fester. Introduktionen gör ett starkt intryck på många och kan vara en hjälpsam bubbla som omger de nervösa nykomlingarna.
Nollning är dock långt ifrån en okomplicerad fråga, vilket nyligen har aktualiserats av omvärldshändelser. I september 2021 inleddes rättegångsförhandlingar mot 18 studenter vid lärosätet Katholieke Universiteit i den belgiska staden Leuven, rapporterar den flamländska nyhetsbyrån VRT. De åtalade är unga män som tidigare var medlemmar i den elitistiska studentföreningen Reuzegom och de ställs inför rätta för sin roll i 20-årige Sanda Dias död. För tre år sedan plågades han till döds under en invigningsritual när han skulle gå med i föreningen.
Åtalspunkterna är bland annat förnedring och dråp, skriver VRT. I en artikelserie av Theresa Küchler (Svenska Dagbladet) beskrivs det att bevismaterialet är omfattande, men trots detta har det tagit lång tid att få rättsliga förhandlingar till stånd. Undermåliga åtgärder från universitetets sida har givit vissa medlemmar i studentföreningen tid att fly undan rättvisan. “Det är lättare att komma över en lista över hemliga Stasi-agenter än en lista över medlemmarna i Reuzegom. Den flamländska eliten sluter sina led” säger advokaten som representerar Sanda Dias pappa.
Rasism och grova kränkningar genomsyrade nollningen.
Makt, pengar och ett sammansvetsat brödraskap präglade den belgiska studentföreningen som plågade Sanda Dia till döds för tre år sedan. Den fasansfulla historien innehåller emellertid ytterligare en viktig aspekt. Under inträdet i Reuzegom utsattes Sanda Dia för rasism, och grova kränkningar mot honom genomsyrade nollningen. Detta tros vara ett centralt motiv för de brott som föreningsmedlemmarna nu står åtalade för.
Uppgifter om grymheterna inom den flamländska studentföreningen har skakat omvärlden och skapat stor debatt. Händelserna är dock inte isolerade. Theresa Küchler skriver att vittnesmål om extrema invigningsritualer vid europeiska universitet har varit återkommande genom åren. I höstas bands sjuksköterskestudenter i Toulouse fast, smordes med bland annat olja och kattmat, och fick motiv med sexuella anspelningar ritade i ansiktet. I Amsterdam stängdes en studentförening ner efter grov misshandel och vid tidigare tillfällen har vissa nollningar i Nederländerna slutat i dödsfall.
Frågorna kring gärningar som dessa hopar sig när man läser medias rapportering. Hur kan detta ske?
I början av 1950-talet gjordes ett uppmärksammat gruppsykologiskt experiment på Swarthmore College i Pennsylvania. Forskaren Solomon Asch undersökte hur individer agerar i förhållande till en grupp när det finns social press att uppfylla normer. I experimentet visades deltagarna bilder på fyra streck med olika längd och gavs sedan den mycket enkla uppgiften att avgöra vilka av dem som var lika långa.
Alla förutom en individ i grupperna var skådespelare som före experimentet instruerats att svara fel på frågan. Resultatet blev att de ovetande individerna, som experimentet undersökte, frekvent höll med majoritetens bedömning, även om majoriteten gav ett uppenbart felaktigt svar. Utifrån detta drogs slutsatsen att människor ofta bryr sig mer om att uppfylla gruppnormer än att ha rätt.
Aschs konformitetsexperiment har både hyllats och kritiserats sedan det bröt ny mark inom den moderna psykologin. Undersökningens frågeställningar är dock fortfarande mycket relevanta och pekar på en aspekt som lyfts i dagens diskussioner om gränslösa nollningar. Gruppdynamik är ett komplext ämne och ännu snårigare blir det när maktpositioner tas i beaktning.
Gruppssykologi är emellertid inte det enda aktuella perspektivet när det kommer till gruppers internkulturer och agerande. Det finns flera sammankopplade dimensioner som spelar in varav en är klasstillhörighet.
Källor har uppgivit att personer eldat upp 50-pundssedlar framför en tiggare som del av klubbens invigningsceremoni.
Bullingdon Club vid Oxford University i England är, liksom Reuzegom i Belgien, en elitistisk studentförening. Den är exklusiv för män och känd för sina rika medlemmar och deras kontroversiella uppförande. Till raden av tidigare medlemmar hör bland annat den nuvarande brittiske premiärministern Boris Johnson och delar av hans stab. Vittnesmål om föreningens historia berättar om våldsamhet och misogyni, något som The Guardian rapporterade om 2019. Källor har uppgivit för flera brittiska tidningar att personer eldat upp 50-pundssedlar framför en tiggare som del av klubbens invigningsceremoni. Aktuella avslöjanden angående den brittiska regeringens festande under pågånde pandemirestriktioner visar att en liknande översittarmentalitet letar sig in i Boris Johnsons ledarskap.
Även Sverige har sina kontroverser. För knappt tio år sedan stormade det mycket kring den exklusiva internatskolan Lundsberg för knappt tio år sedan, där en grupp äldre elever under nollningen brände yngre med strykjärn. Händelserna resulterade i två domar av vållande till kroppsskada och att internatet fick stängas ner under en tid.
Lunds studentliv har inte heller ungått skandaler. 2013, samma år som misshandeln på Lundsberg, skrev 23 studenter ett kritiskt brev om läkarnollningen till de ansvariga för programmet. Studenterna beskrev att novischperioden bland annat hade sexistiska inslag som upplevts som obehagliga. Exempelvis hade kvinnliga studenter tvingats sätta sig i knäet på en avklädd man för att få reda på sin placering under en sittning. Detta uppmärksammades i en artikel av Lundagård 2016, som också beskrev det manliga ordensällskapet Hincus Medicus osunda påverkan på studentlivet.
Bakom historier om extrema nollningar tycks det många gånger finnas en helhetsbild färgad av både samhällsstrukturer och problematiska gruppbeteenden. Ett flertal exempel återfinns i miljöer som kännetecknas av elitism, tradition och patriarkala normer. Konsekvenserna av den typen av kultur har många gånger visat sig vara förödande.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att nollningar även kan gå över gränsen i sammanhang som inte är präglade av just dessa faktorer. Destruktiv gruppdynamik inom studentinitieringar uppkommer i många olika miljöer, vilket raden av fall från Europa synliggör. Det finns inget som säger att Sverige, eller Lund, skulle utgöra ett tydligt undantag.
