Tisdagen den 3 maj mötte Lundagård Märta Stenevi (MP) strax före hennes deltagande i Studentafton. Det blev ett samtal på rungande skånska om lundatiden, hållbarhet och valet att lämna regeringen.
Foto: Saber Malmgren.
Märta Stenevi, ett av Miljöpartiets två språkrör, är född i Lund och tillhör dessutom den tämliga skara toppolitiker som studerat vid stadens universitet. Lundagård har inför det kommande riksdagsvalet talat med bland andra Morgan Johansson (S), Annie Lööf (C) och Jimmie Åkesson (SD) som delar samma alma mater.
– Det är superkul att vara tillbaka. Det var en störtflod av minnen när jag klev in i aulan [i Universitetshusets, reds. anm.], säger Märta Stenevi när Lundagård möter upp henne.
Språkröret beskriver universitetsåren som omtumlande. Hon pluggade bland annat litteraturvetenskap och företagsekonomi och var väldigt engagerad i studentlivet, särskilt i Kalmar nation:
– Jag jobbade mycket på nation och med karnevalen. Jag lärde känna mycket människor, det var många intryck och jag fick en ny syn på världen.
Under Lundagårds samtal med Märta Stenevi smyger sig kvällen så sakteliga på. Om några timmar ska hon möta Liberalernas nya partiledare Johan Pehrsson i en debatt arrangerad av Studentafton. Temat lyder ”Den hållbara framtiden – energi och utbildningspolitik”.
Hur kan en utbildningspolitik vara hållbar eller inte?
– För att vi ska ha jämlika villkor och möjligheter in i den högre utbildningen så börjar det egentligen i förskolan. Och om vi ska ha ett hållbart samhälle där vi faktiskt tar tillvara på människors inneboende potential så behöver vi olika insatser beroende på vem man är så att man får lika möjligheter, svarar Märta Stenevi.
Vad innebär hållbar utbildning på universitetsnivå?
– Att ha ett hållbart arbetsliv som student. Där finns stora utmaningar i hur man kombinerar sitt vardagsliv med sin studietid. Vi [Miljöpartiet, reds. anm.] vill inte se att man förväntas arbeta väldigt mycket parallellt, utan att vi har en finansiering av studietiden som gör att man faktiskt kan ta tillvara på att ”när man studerar heltid så är det heltid”.
– Men att man också har möjlighet att försörja sig och stärka sina inkomster och att man har rimliga arbetsvillkor om någonting händer. Det är väldigt mycket som händer omkring en de första åren som vuxen och det måste det finnas utrymme till i ett system om vi vill ha en hållbar studietid och att studenterna ska hålla in i arbetslivet.
Med ökade priser så är det de med lägst inkomster som drabbas hårdast; studenter är en av de grupperna.
En åtgärd som Miljöpartiet föreslår är att temporärt höja studiemedlen för att möta inflationen. Vid fullt uttag av bidrag och lån vill de införa ett månatligt tillskott på 550 kronor, i förhållande till den nuvarande summan.
– Med ökade priser så är det de med lägst inkomster som drabbas hårdast; studenter är en av de grupperna. Vi föreslår flera typer av stöd och en höjning av studiebidraget skulle vara en sådan för studenter, säger Märta Stenevi.
Vilka andra frågor tror du är särskilt viktiga för oss studenter?
– För många som börjar plugga är ju bostaden jätteviktig. Det blir svårare och svårare, framförallt i stora städer, att hitta en. Det krävs att man bygger särskilda studentbostäder för att man ska ha möjlighet till att tacka ja till den plats där man kommit in – något många kommuner gått ifrån för man vill hellre bygga generella bostäder men då hamnar de oftare på en kostnadsnivå som är svår för studenter att klara.
Märta Stenevi är mitt uppe i sin första valrörelse som språkrör – något hon beskriver som ”ytterligare en dimension av mängd och i synnerhet att man känner ett väldigt ansvar”. Enligt Ipsos senaste opinionsundersökning står Miljöpartiet inför en stor utmaning då det är med nöd och näppe de tar sig över fyraprocentsspärren.
Vad behöver ni göra för att säkra er plats i riksdagen efter valet?
– Vi behöver fortsätta vara i våra frågor men vi behöver också bli bättre på att visa att vår politik håller ihop. Vi har i perioder i partiets historia varit ganska mycket ett enfrågeparti, men den här våren, med invasionen i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland, har det blivit oerhört tydligt att klimatpolitik hänger nära ihop med säkerhets-, fördelnings- och utrikespolitik.
Efter budgetomröstningen i samband med statsministeromröstning i höstas valde Miljöpartiet att lämna regeringen. Anledningen var att de inte vill regera på en budget som Sverigedemokraterna varit med och förhandlat.
Med tanke på opinionsmätningarna, kan du ångra att ni gick ur regeringen?
– Nej, därför att det var inte ett partitaktiskt beslut utan handlar om att vi tror att politik spelar roll. Politiker ska driva det man tror är det bästa för landet och statsbudgeten är det yttersta verktyg en regering har. Att förvalta motståndarsidans kompromissförslag – då säger man till väljarna att ”det spelar egentligen ingen roll vilket parti som styr”.
Skulle ni inte ha mer inflytande över politiken om ni var kvar i regeringen?
– Vi skulle ha mycket mer inflytande över politiken om vi satt i en regering som kunde styra. Men om man tittar på hur den här våren har sett ut sen vi lämnade regeringen, så har regeringen inte haft kontroll över politiken i Sverige utan det som regeringen måste genomföra nu är ett ösregn av initiativ som går i helt olika riktning. Det gör att en långsiktighet, att få en kontroll över statsfinanserna, är helt omöjlig.
När tiden för intervjun närmar sig sitt slut ställs den obligatoriskt avslutande frågan. Hur kommer det gå för Miljöpartiet i höstens val?
– Jag är helt övertygad om att vi kommer sitta kvar i riksdagen och jag ser väldigt mycket fram emot det därför att jag kan bli rent ut sagt lite förbannad när jag ser hur andra viker ned sig i klimatfrågan. Jag ser mycket fram emot att sätta blåslampa i hjärnan på de andra partierna.
