I början av terminen utlyste Lundagård en novelltävling och nu har tre vinnare korats. Lundagårds Olof Bärtås har mött Marie Eriksson, författare till en av de tre vinnande novellerna: "Parasit".
Ålder: 32 år
Sysselsättning: Administratör på sjukhus i Malmö
Hur såg din skrivprocess ut?
– Det första var att jag tänkte det på det här temat och funderade på, ”okej, hur ska man relatera till det?” Och på sista tiden har jag varit inne på skräck och därifrån började jag tänka ”vad kan ett hem vara utifrån det?”. Då tänkte jag – att ens kropp kan vara ett hem åt någonting annat som man inte vill ha där. Så jag utgick utifrån när något blir ett hem och när något blir en fiende”.
Hur länge har du varit skrivande och har du pluggat något skrivande?
– Jag har skrivit till och från ända sedan jag lärde mig att skriva. Nu de senaste fyra åren har jag skrivit ganska mycket, men dessförinnan var det en lång period när jag inte skrev någonting. Jag har tagit lite kurser på gymnasiet – men det är allt. Och sen var jag med på en retreat för manusskrivning. Men förutom det: inte direkt.
Jag är fortfarande nyfiken på din skrivprocess. Hur ser det ut? Tar det lång tid eller gått det fort?
– Jag börjar med att skriva genom att prata med mig själv och försöka finna formuleringar som jag känner ”det här känns coolt”. Så det tar ganska lång tid att tugga igenom allt det – och sen skriva fram det.
Hur ser dina framtida skrivplaner ut? Har du några ambitioner med skrivandet?
– Ambitioner: absolut. Det har jag alltid haft. Att skriva en bok eller ett novellprojekt eller något. Vad gäller skrivprojekt så har jag nyss avslutat ett ganska stort projekt – som blev mycket större än vad jag trodde det skulle bli. Ett fanfiction-projekt. Jag tycker att det är ett roligt sätt att testa och utforska saker [genom fan-fiction] – utan att själv behöva starta något från scratch.
