I valtider är det svårt att vara neutral. Lundagårds webbredaktör Alexandra Roslund reflekterar över vad hon egentligen kan skriva om.
Efter att ha skrivit för Lundagård i över ett år känns det nu som att nervositeten över att formulera välgenomtänkta texter borde ha blivit något vardagligt. Inte något som väcker känslan av att vara ett litet barn som inte kan stava och ändå förväntas berätta om sitt sommarlov.
Trots det sitter jag nu här, än en gång, med oron över att inte kunna prestera det som förväntas. Inför denna ledare är det dock inte tankar om att våga vara personlig men inte utlämnande som grämer mig. Snarare handlar det om att detta ska vara en ledartext om valet, som samtidigt förväntas vara opolitisk.
Är det ens möjligt?
För att vara en röst för alla Lunds studenter förväntas Lundagård vara en opolitisk tidning. Medan ledarsidan i andra tidningar utgör en möjlighet att yttra tidningens åsikt, är Lundagårds en sida där vi, åsiktsfritt, reflekterar över numrets tema i relation till vår samtid. Det är en klok och inkluderande tanke så klart, men hur ska jag kunna skriva opolitiskt om en valrörelse?
Självklart är det relevant att skriva om hur inflationen ökar utan att studiestödet följer därefter. Den som har pratat med mig under sommaren vet att jag inte har brist på tankar om vare sig mordet i Almedalen, hot mot journalister eller våld mot kulturarbetare – och min oro för vad detta betyder för vår demokratiska framtid blir bara allt större. Inte heller råder det någon brist på tankar om absurt språkbruk eller valkampanjer som lägger mer energi på att bli virala än att faktiskt säga något.
Ekonomifrågor är dock uppenbart politiska, så pass att budgeten nästan orsakade en regeringskris i somras, så CSN och inflationen faller bort. Och hur ska jag kunna formulera mig om hot och våld mot demokratin utan att gå in på de uppenbart politiska motiven bakom handlingarna och mina åsikter om dessa? Dessutom är få saker så politiska som språk. Ironiska haranger om fula valaffischer och bisarra utspel känns inte heller lämpliga för en ledartext.
Hur jag ska skriva den här ledaren så att den både handlar om valet och är åsiktsfri vet jag fortfarande inte. Oavsett om det är orättvisor eller glädjeämnen som ska formuleras så bottnar ändå det mesta i slutändan i politik. Även den här redaktören får erkänna sig besegrad.
Så i stället för en genomtänkt ledare med analyser av det politiska läget, likt i andra tidningar, lämnar jag dig en uppmaning du troligen har hört flera gånger om men som jag faktiskt kan ge: Rösta. Oavsett hur obetydande du tänker att dina åsikter eller din röst är så spelar det roll. Behöver du vägledning i den politiska djungeln eller är intresserad av vad studenterna omkring dig egentligen tycker och tänker så är detta nummer fullt av texter om valet, av studenter och för studenter.
Ledare för Lundagård #5 2022 ”Vad vill du?” – i brevlådan helgen v. 34
