Efter 50 år återvänder USA till månen. Lundagård har tillsammans med filosofen Erik Persson djupdykt i de etiska frågorna som det så kallade Artemisprojektet väcker.
Raketuppskjuningen har blivit försenad ett flertal dagar på grund av mindre tekniska problem, men väntas i skrivande stund äga rum i början av september. Raketen är obemannad och beskrivs som ett test inför nästa uppskjutning, då människor ska färdas till månen. Artemisprojektet, som det kallas, väntas sluta i en permanent månbas som kommer att bli grundbulten i framtida utforskning av solsystemet.
– Tekniskt sett är det jättecoolt, men det som intresserar mig mest är de filosofiska implikationerna av det här projektet, säger Erik Persson, docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet, som bland annat arbetar med etiska frågor om utforskning av rymden.
Enligt Erik Persson är Artemisprojektet delvis ideologiskt motiverat. Han menar att ett av USA:s mål är att göra rymden till en del av jordens ekonomiska system. Detta kommer att ske genom resursutvinning i rymden, i första hand på månen.
– För att bygga en permanent månbas är resursutvinning där nödvändig, säger Erik Persson.
Detta eftersom det är nästintill praktiskt omöjligt att frakta allt byggmaterial till månbasen från jorden. Samtidigt menar Erik Persson att resursutvinning i rymden riskerar att leda till ökade klyftor mellan länder.
– Man måste redan vara ganska rik för att kunna åka ut i rymden och utvinna dessa resurser, vilket innebär att de rikare blir rikare och de fattigare inte har en chans att utvinna några resurser.
Det finns de som menar att de här pengarna hade kommit till större nytta här på jorden.
Enligt Erik Persson står ett internationellt dokument, Artemisfördraget, i konfliktens centrum. Detta fördrag är skrivet av USA år 2015 och fastslår att den som finner och utvinner resurser i rymden har rätt till dessa. Artemisfördraget går emot Rymdfördraget, ett FN-fördrag från 1967 som majoritetens länder skrivit under, inklusive Sverige. Detta fördrag menar att rymdens resurser tillhör hela mänskligheten.
Frågan om hur rymdens resurser egentligen ska fördelas utgör enligt Erik Persson ett vägval för människan.
– Det här är ett av de stora besluten som vår generation har att fatta.
Ett sådant här projekt kostar också väldigt mycket pengar. Går det att rättfärdiga att lägga så stora summor på rymdutforskning?
– Det finns de som menar att de här pengarna hade kommit till större nytta här på jorden, till exempel till miljöproblem, svält eller att forska om sjukdomar. Det finns andra som menar att de här pengarna inte hade använts till sådana saker oavsett. De hade kanske gått till USA:s försvar i stället.
Vidare menar Erik Persson att det på kort sikt är tveksamt hur rymdutforskning kan hjälpa människor på ett konkret sätt. Däremot säger han att det kan leda till nya vetenskapliga upptäckter som kan komma till stor nytta i framtiden, vilket är svårt att sätta ett pris på.
Kommer du att följa någon livesändning av uppskjutningen?
– Det kommer jag säkert att göra. Min dotter är en stor rymdentusiast så vi kommer nog att sitta framför teven.
