Vad kan vi dra för lärdomar av pandemins distansundervisning? SNS presenterar i dag, 6 oktober, en rapport om betyg och psykiskt välmående i förhållande till campusundervisning.
Under coronapandemin fick studenter på svenska högskolor och universitet studera helt eller delvis på distans. Redan innan pandemin ökade förekomsten av distansundervisning, och dess framtid på svenska lärosäten är en fråga för fortsatt diskussion.
I dag, 6 oktober, presenterar tankesmedjan Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) en rapport som behandlar effekterna av distans- jämfört med hybridundervisning (blandad distans- och campusundervisning) på studenters välmående och betyg.
Rapporten är skriven av Adrian Mehic, doktorand i nationalekonomi vid Lunds universitet. Den är en sammanfattning av en forskningsstudie genomförd 2021 av Adrian Mehic tillsammans med Charlotta Olofsson. De som deltog i studien var ett hundratal LTH-studenter. I studien jämförs hybridundervisning med fullständig distansundervisning respektive fullständig campusundervisning.
vid Ekonomihögskolan och författare av
SNS:s rapport. Pressfoto: Johan Persson/LU
Studenterna fick självskatta sitt välmående genom en enkät. I studien tas även hänsyn till studenternas socioekonomiska bakgrund (föräldrarnas inkomst), kön, ålder och huruvida föräldrarna har icke-västlig bakgrund, något som författarna bedömde baserat på efternamn.
Resultatet av studien är att hybridundervisning innebar en mindre försämring av studenternas psykiska välmående jämfört med fullständig distansundervisning. “Även en begränsad åtkomst till campus var positivt för studenternas välmående under första halvan av terminen”, skriver Adrian Mehic i rapporten.
Däremot var betygen oförändrade av övergången till hel eller delvis distansundervisning för alla grupper utom en. Den gruppen var kvinnor med högavlönade föräldrar – som fick högre betyg under hybridundervisningen.
En orsak kan enligt författarna vara att kvinnor med högavlönade förändrar tenderar att ha mer öppna sociala nätverk. Detta kan bland annat göra dem mer benägna att plugga tillsammans med kurskamrater på campus, vilket ger positiva kamrateffekter (peer effects) på betygen.
Undersökningen baseras helt på LTH-studenter. Den tar alltså inte med studenter som går utbildningar med andra studieupplägg, till exempel humaniora eller samhällsvetenskapliga utbildningar som vanligtvis har mindre lärarledd undervisningstid per vecka jämfört med LTH. Studenter med mindre lärarledd undervisningstid pluggar alltså vanligtvis mer på egen hand.
Trots detta tror Adrian Mehic att resultaten skulle kunna vara överförbara på sådana utbildningar.
– Jag tror att resultaten skulle kunna bli ännu tydligare på andra håll. Det är bristen på lärarledd campusundervisning som är grejen, säger han.
