Överrepresentationen av personer med akademisk bakgrund inom högskolan förstärktes under pandemin. Mönstret går att se oavsett om man studerar män, kvinnor, yngre eller äldre nybörjarstudenter, konstaterar UKÄ (Universitetskanslersämbetet) i en ny rapport.
En konsekvens av pandemin var att utsikterna på arbetsmarknaden blev sämre och att många unga blev helt eller delvis arbetslösa. Med anledning av detta satsade regeringen tidigt under pandemin, på en omfattande utbyggnad av högskolan och antalet registrerade studenter ökade därefter kraftigt.
Men pandemin ökade inte mångfalden bland de registrerade. Ett av UKÄ:s uppdrag är att regelbundet följa upp olika gruppers övergång till högskolan, framför allt utifrån nationell-, regional, och social bakgrund samt kön. Resultaten i UKÄ:s rapport tyder i stället på att redan överrepresenterade sociala grupper i än högre grad sökt sig till högskolan under pandemin, jämfört med andra grupper.
UKÄ har studerat den direkta övergången från gymnasieskolan till högskolan, övergången till högskolan bland äldre individer samt den sociala sammansättningen bland alla nybörjarstudenter och kan konstatera samma mönster i alla grupper. I rapporten skriver UKÄ att den sociala bakgrunden har störst betydelse för benägenheten att påbörja högskolestudier. Myndigheten konstaterar att ju högre utbildning föräldrarna har, desto vanligare är det att man börjar studera på högskolan. Det gäller både kvinnor och män.
Rapportens utredare Jonas Lundstedt skriver i ett mejl till Lundagård att en möjlig förklaring till den ökade sociala snedrekryteringen skulle kunna att personer valde att tidigarelägga sina studier, exempelvis på grund av försämrade utsikter på arbetsmarknaden och att det blev svårare att resa.
”Om framför allt individer från högre social bakgrund valde att tidigarelägga sina studier så skulle detta kunna förklara att den sociala snedrekryteringen ökade. Detta skulle även innebära att ökningen i den sociala snedrekryteringen är övergående”, skriver Lundstedt.
Annika Mårtensson är ansvarig för ett nystartat projekt vid Lunds universitet, vars syfte är att få en bredare rekrytering och motarbeta snedrekrytering. Hon skriver i ett mejl till Lundagård att universitetets ledning anser att det är en viktig fråga och att hon vill att projektet ska bidra till fler initiativ, bättre samordning mellan fakulteterna och ökat uppföljningsarbete.
”Vi ser att genom snedrekryteringen så missar en del ungdomar, men även äldre, möjligheten att få en utbildning som skulle ge dem mer möjligheter för framtiden. Vi ser också att LUs utbildningar skulle kunna tjäna på att få en bredare grupp av studenter, vilket bör kunna ge alla studenter något”, skriver Mårtensson.
Hon skriver också att man inom projektet diskuterar hur Lunds universitet beskriver utbildningar och universitetsstudier i sitt informationsflöde. Man vill även jobba med att nå ut till elever, skolor, lärare och studievägledare med bra och inspirerande information. På frågan om vad hon tror att den ökade sociala snedrekryteringen under pandemin beror på svarar hon att hon inte har något entydig förklaring.
”Möjligen kan osäkerheten kring utbildning på distans vara större bland en del studenter än bland andra.”
Lundagård har tidigare i år skrivit ett reportage om breddad rekrytering vid LU samt om en misslyckad satsning på breddad rekrytering vid arkitektlinjen.
