Ett förslag i den nya regeringens budgetproposition är en höjning av räntan på studielån. Det ska täcka upp för de ekonomiska förluster staten orsakas av de som aldrig betalar tillbaka hela sina lån. Räntan beräknas stiga med ungefär 0,5–0,6 procentenheter.
Den centrala studiestödsnämnden (CSN) har under året arbetat med att skapa en ny betalningsmodell för studielån. Nämndens uppdrag var att producera ett nytt beräkningssystem för hur låntagarnas ränta ska fastställas, utifrån att låntagarna nu ska stå för kostnaderna av statens kreditförluster. Samtliga studielån tagna efter 1988 omfattas av förändringen, men alla lån påverkas inte på samma sätt.
De studielån som har tagits efter 30 juni 2001 kommer att få en förhöjd årlig kostnad. Den initiala höjningen är inte helt fastställd än men enligt den nya betalningsmodellen uppskattas räntan öka från 0,0 procent till cirka 0,5–0,6 procent.
Enligt CSN:s pressekreterare Stefan Tärnhuvud är uppskattningen att den genomsnittliga låntagaren, med en studiestödsskuld på ungefär 166 000 kronor, kommer få betala omkring 80 kronor mer i månaden.
– En sak som är föreslaget för att lindra effekten av det här är att man kommer kunna ansöka om ändrade betalningsvillkor, att då till exempel kunna få en ny återbetalningstid, vilket innebär att du betalar tillbaka under längre tid, säger Stefan Tärnhuvud till Lundagård.
Möjligheten till en förlängd återbetalningstid kommer då att finnas tillgänglig för de som har beviljats studielån mellan 1 juli 2001 och 31 december 2021.
Pressbild: Maria Cruseman/SFS
Kritik mot räntehöjningen har kommit från bland annat Sveriges förenade studentkårer (SFS).
– Vi tycker det är fint i Sverige att man har den här möjligheten till studiemedel, men nu börjar regeringen argumentera för att CSN ska vara mer likt ett vanligt lån, det tycker jag är anmärkningsvärt, säger Jacob Färnert, vice ordförande vid SFS.
På frågan om de kortsiktiga konsekvenserna av den här förändringen svarar Jacob Färnert:
– Jag tror att fler kommer överväga att jobba vid sidan av, och SFS tycker det är bra att man kan jobba vid sidan av men vi är ju för fribeloppet, och vi är för fribeloppet på grund av att det finns statistik som visar att du är mindre benägen att fullfölja dina studier om du jobbar vid sidan av.
Fackförbundet Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) har också framfört kritik. I ett pressmeddelande uttalar sig Saco studentråds ordförande Albert Ohlin om studielånets ökade kostnad.
“Den planerade räntehöjningen på studielånet ligger kvar, trots utbredd kritik från studentfack, studentkårer, fackförbund och myndigheter. Regeringen ökar sina intäkter med ungefär 2 miljarder årligen på bekostnad av högskoleutbildade personer. Samtidigt går många studenter på knäna.”
Nu väntar riksdagsbehandlingen av 2023 års budget, där den nya modellen för studielån är konstaterad. Studiestödet ska utifrån det debatteras i riksdagen den 20:e december och samma dag presenteras ett beslut.
