Om inte flera kårer lyckas med att komma överens med universitetsledningen eller varandra, riskerar tusentals studenter att stå utan fungerande kårer i höst. Intensivt sommarjobb kan vänta.
Inför obligatoriets avskaffande ska de nuvarande kårerna ansöka om kårstatus för att även fortsättningsvis kunna bedriva sin studiebevakning.
Under arbetet har tolv kårer skickat in ansökningar till universitetsstyrelsen som beslutar om status.
Nu har emellertid rektor Per Eriksson rekommenderat styrelsen att ge avslag för fem kårer som valt att söka kårstatus inom samma fakulteter. Bakgrunden är att han sedan tidigare uttryckt önskemål om att verksamhetsområdet för en studentkår inte bör vara mindre än någon av universitetets åtta fakulteter.
”Vi ger en bakläxa”
Flera kårer menar att man kommer att tappa närheten till sina studenter med större fakultetskårer, samt att tiden är för knapp för organisationerna att slå sig samman. Lunds universitets studentkårer, Lus, har därför beslutat att att driva linjen att alla kårer som vill ska få leva kvar. Per Eriksson menar å sin sida att det kan leda till att det i framtiden ska komma att bli ohanterligt många kårer utan fakultetssystemet.
– Vi ger de kårer som inte följer våra rekommendationer en bakläxa, men jag har fullt förtroende till att studenterna kan organisera sig snabbt i nya konstellationer, säger han.
Men studenterna har sagt hur de vill ha det, och tror inte att det är möjligt att genomföra förändringen så snabbt?
– Ledningen har sagt sin sak, och jag hoppas att kårerna kan tänka om, och att vi finner en lösning.
Har ni fått någon antydan till att ”ohanterligt” många kårer är på väg att uppkomma?
– Nej, inte för tillfället, men oron för att detta skulle uppkomma finns. Vi har stöd från bland annat dekanrådet i denna fråga. Vi vill ha en kårverksamhet som speglar universitetets uppbyggnad.
Ska inte riskera engagemanget
I mitten av april tar universitetsstyrelsen sitt första beslut i frågan. Under sommaren kommer även ett andra styrelsemöte behandla eventuella resterande ansökningar, för att undvika en situation där tusentals studenter saknar kår till hösten.
Isabelle Jönsson är studentkoordinator och behandlar ansökningarna tillsammans med universitetets jurister. Hon får inte ta ställning i sakfrågan, utan bedömer inkomna ansökningar enligt de krav som högskolelagen ställer. Hon är tydlig med att det inte är klart ännu kring styrelsens beslut att endast stödja åtta kårer.
– Vi ska inte ropa hej ännu, inget är helt klart. Vi får vänta och se vad styrelsen säger. Dock tycker jag personligen att det är av vikt att vi inte riskerar att de nya systemen skapar situationer där engagemanget faller samman, så att nya och gamla studenter inte känner trygghet.
Informella möten kan påverka
Elisabeth Gehrke, vice ordförande för Lunds universitets studentkårer, Lus, tror också att det kommer en lösning till slut.
– Rektorn kommer att köra sin linje så länge som det går, men vi i Lus får prata med ledningen så gott det går under tiden. Man får inte underskatta de informella mötenas vikt…
De flesta kårer Lundagård har varit i kontakt med är överens om att det i framtiden går att skapa fakultetskårer, men ser för tillfället inte att en sammanslagning är möjlig.
ENKÄT: Vad är problemet med förslaget om fakultetskårer?
Jenny Pobiega, Samhällsvetarkårens ordförande.
– I den första ansökan har vi försökt med en diplomatisk lösning, där vi utelämnat Socialhögskolan, för att kunna bevara deras kontakt med studenterna. Men om vi inte får igenom vår ansökan, har vi beslutat i fullmäktige att göra en gemensam ansökan för hela fakulteten. Fullmäktige var väldigt kritiska till att universitetsstyrelsen går in och bestämmer över vår organisation, och det riskeras nog bli en del stagdebrott, men vi kan inte göra så mycket annat när vi inte får klara besked från början. Det blir väldigt mycket sommarjobb.
Robert Hansson, Socialhögskolans studentkårs ordförande.
– Vi har skickat in vår ansökan, och utgår från att den går igenom just nu. Men om vi får ett nej, får vi får göra allt för att undvika en katastrof för studenterna. Det som efterfrågas från rektorn stämmer inte överens med verkligheten. Fakultetskårer är egentligen inte ett problem, men för att vi ska acceptera en sådan på samhällsvetenskapliga fakulteten vill vi ha en sektionsindelning och med den en stor frihet för de olika sektionerna. Styrkan hos oss är just närheten.
Malena Cronholm, Vårdvetenskapliga studentkårens ordförande.
– Vi har fört intensiva diskussioner kring ett sammangående med Medicinska föreningen under flera perioder tidigare, men har inte lyckats nå enighet. Det har funnits alldeles för stora skillnader i bland annat organisationens uppbyggnad och kulturen kring det studiesociala, men vi har som mål att gå samman. Jag antar att vi på något magiskt vis kan sammanfoga kårerna under denna tidsperiod, om inga andra lösningar står till buds.
Alan Mohtadi, Medicinska föreningens ordförande.
– Vi är alldeles för olika organisationer för tillfället, men om vi inte får igenom den första ansökan, kan vi bli tvungna till att ta till en nödlösning, och slå ihop oss med Vårdvetenskapliga studentkåren i sista minuten. Hela processen med kåransökningarna har varit luddig från universitetsledningens håll. Korten har inte legat på bordet från början. Under tiden försöker vi fokusera på vårt vanliga jobb, studiebevakningen. Hoppet finns alltid att det kommer ordna sig.
