Tidigare läkarstudenten Nina fick besked om att hon skulle utvisas till Bosnien, trots att hennes föräldrar får stanna i Sverige. Anledningen kan vara en lagändring från 2021 som resulterat i att hon fallit mellan stolarna.
– Det är inte som att jag förväntade mig en röd matta och ett svenskt pass men jag förväntade mig inte heller ett utvisningsbesked.
I januari 2022 började 20-åriga Nina på läkarprogrammet på Örebro universitet – något som länge hade varit en dröm. Sen fick hon besked från Migrationsverket om att hon skulle utvisas. Hennes liv vändes då upp och ner.
Nina flyttade som femtonåring till Sverige från Bosnien. Hennes pappa hade fått jobb och arbetstillstånd här. Anledningen till flytten var att hon skulle få möjligheter till en bättre framtid, berättar Nina. Fem år senare fick föräldrarna permanent uppehållstillstånd och hon ett beslut om utvisning.
Anledningen till utvisningsbeskedet var enligt Ninas advokat Edith Arnek ändringar som gjordes i utlänningslagen i juli 2021.
Lagen säger att uppehållstillstånd kan ges till familjemedlemmar till arbetstagare som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
Edith Arnek menar att lagändringen som gjordes resulterade i att det nu saknas lagtext som specificerar vad som ska hända med ett vuxet barn till en arbetstagare som har fått permanent uppehållstillstånd, om barnet under sin tid i Sverige har fyllt arton och blivit myndigt.
Det räcker inte längre att vara en familjemedlem, menar Edith Arnek, utan barnet måste ha en egen grund för att få lov att stanna.
– Innan de här nya reglerna kom förra sommaren så fanns det en oskriven regel hos migrationsverket att de här barnen som fyller arton, vars föräldrar får permanent uppehållstillstånd, också får det, säger Edith Arnek.
– Men så gör man inte längre, fortsätter hon.
Migrationsverket skriver i ett mejl till Lundagård att ändringarna i utlänningslagen inte har varit av betydelse i det här specifika fallet. Samtidigt förklarar de hur lagändringarna påverkar möjligheten för barn till arbetstagare att beviljas permanent uppehållstillstånd:
”Innan förändringen kunde en medföljande partner och barn få [permanent uppehållstillstånd, reds anm] när t.ex en arbetstagare fick det, men så är det inte längre”, skriver Migrationsverket.
Edith Arnek trycker på att olika handläggare på Migrationsverket gör olika bedömningar, men att det till slut är fråga om en brist i systemet.
– Det är flera jurister och advokater som har sett att det här sker. Jag är inte ensam om att ha haft ett sånt här ärende.
Jag kunde inte hitta någonting om min situation på migrationsverkets hemsida.
Ett exempel på att lagen blivit ”konstig” är enligt Edith Arnek att den specificerar att barn till arbetstagare med tillfälliga uppehållstillstånd får följa med på förälderns uppehållstillstånd till 21-års ålder.
– Om [Ninas föräldrar, reds. anm] inte hade fått permanent uppehållstillstånd utan fortsatt få arbetstillstånd som är tidsbegränsat så hade Nina kunnat följa med upp till 21-års ålder, minst. Men för att föräldrarna fick permanent så byter man till andra regler.
För Nina och hennes anhöriga kom beskedet som en chock. Delvis för att det varit svårt att förstå de lagar och regler som hon behövt följa för att få stanna. Nina har läst igenom stora mängder juridiska dokument, ibland uppemot hundra sidor långa, för att förstå sin situation.
Det i sig är ett problem, tycker hon.
– Jag kunde inte hitta någonting om min situation på migrationsverkets hemsida. Och jag kan ändå svenska bra, men det är många som inte kan det. Det stod ingenting om barn som är över 18, som är barn till arbetstagare och har kommit hit när de var minderåriga.
Edith Arnek ser också problem med svårigheterna att förstå lagarna som omger Ninas utvisningsbeslut.
– Ur ett tillgänglighetsperspektiv är det ett problem, för det blir väldigt svårt att förutse sin situation, säger Edith Arnek.
Nina lider sedan tidigare av psykisk ohälsa, som förvärrades av utvisningsbeskedet. För att hantera sin ångest började hon gå till psykolog och psykiater men osäkerheten förblev en följeslagare i vardagen.
– Det är jättejobbigt att bara vakna varje dag och tänka på det men inte få några svar, säger hon.
Uppehållstillstånd får enligt utlänningslagen (5 kap. 6 §) beviljas ifall omständigheterna är ”särskilt ömmande” och personen redan ”har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige.”
Nina kontaktade Migrationsverket och beskrev sin psykiska ohälsa med hopp om att det skulle räknas som särskilt ömmande omständigheter. Hon fick svar att även om hennes situation ”skulle kunna anses som ömmande så är den inte udda”, och att hon därför inte kunde beviljas uppehållstillstånd.
I höstas öppnades ärendet om Ninas utvisning på nytt, eftersom hon ansökte om arbetstillstånd och beslutet då behövde prövas på nya grunder. Men istället för att vänta på ett nytt besked lämnade Nina Sverige frivilligt. Nu befinner hon sig i Bosnien och har avbrutit alla ärenden hos migrationsverket.
Orsaken till att Nina bestämde sig för att lämna på egen hand, berättar hon, var att den nya situationen gjorde att hon stod inför ett val mellan pest eller kolera.
Om hon hade stannat i Sverige, menar hon, skulle det behövt vara på ett arbetstillstånd eller på ett uppehållstillstånd för studier.
Ett arbetstillstånd skulle innebära att välja bort studierna, säger Nina. Ett uppehållstillstånd för studier skulle istället kräva att Nina kunde visa migrationsverket kontoutdrag som styrker att hon har tillräckligt mycket pengar för att studera. För att lyckas med det menar Nina att hon skulle behöva belåna sig.
”Antingen så får jag lägga mig i stora skulder eller så lägger jag min dröm vid sidan”, skriver Nina till Lundagård från Bosnien. Vad hennes framtidsplan är just nu vill Nina inte kommentera.
Trots mattheten och ilskan som Nina upplevt av att ha ett utvisningsbesked hängande över sig under det gångna året, så känner hon inte att hon kan rikta sin missnöjdhet mot någon på Migrationsverket. Istället handlar det om ett systemfel, tycker hon.
– Jag känner mig sviken men jag vet inte av vem.
Nina vill inte uppge sitt efternamn.
