Nu ska politiken hämma gatumusiken. Lundagårds utbildningspolitiska krönikör Emilia Fougstedt om förslaget om musikförbud, och hur det påverkar Lunds studentorkestrar.
Att studentlivet är så enormt mycket mer än bara föreläsningar och tentor, gick snabbt upp för mig som nybliven lundastudent. Från första dagen är det ett helt nytt liv: sittningar ska sittas, baler ska dansas, cyklar ska cyklas och spex ska spexas. Hela Lund är ett enda stort campus där bara fantasin sätter gränserna. Och, numera också, Lunds kommun.
I början av februari lade miljöförvaltningen fram ett förslag som bland annat ämnar begränsa gatumusiken till tre timmar om dagen, på utvalda platser i Lund. Dessutom får musiken endast framföras av två personer per grupp. Detta rapporterar Sydsvenskan.
Tjänstemännens motivering, som även får medhåll från samtliga partier, lyder att många Lundabor stör sig avsevärt på ljudnivån och att åtgärden på så vis minimerar ”uppkomsten av olägenhet för människors hälsa”. Om förslaget går igenom i kommunfullmäktige den 27 april kommer de nya reglerna träda i kraft redan den första maj.
I en artikel i Lundagård intervjuas representanter från Lunds studentorkestrar om förslaget som tveklöst kommer fördärva deras verksamhet. Emma-Karin Rehnman, ordförande för Alte Kamereren, sätter fingret på något mycket viktigt när hon förklarar att gatumusicerande är ett av de få kulturuttryck som faktiskt är tillgängligt för alla.
Kulturen har i min mening alltid lyst med sin frånvaro och nedvärderats i den politiska debatten, trots dess fundamentala del i gemene mans vardagliga liv. Att från kommunens sida med kall hand försöka begränsa studenter från att i någon form uttrycka stolthet och engagemang genom studentkultur, är helt enkelt fel.
Studentorkestrarna, precis som alla de andra sociala kontexter som äger rum bortom studiernas värld, är för många studenter en essentiell aspekt av studentlivet. Dessa sammanhang erbjuder ett kreativt andrum för studenter som känner sig fast i studiernas stundtals monotona cykel.
Detta slår mig som mest oroväckande: Kommunen hanterar frågan med en sådan anmärkningsvärd oförståelse. I Sydsvenskans artikel adresserar de beslutande politikerna i miljönämnden endast problematiken utifrån de boende och näringsidkare som klagat, medan studenterna hamnar helt i skymundan i en debatt som faktiskt rör deras studentliv. Det är uppenbart att tjänstemän och politiker endast har tagit hänsyn till besvärade boende när man tagit fram förslaget. Har de överhuvudtaget förstått sig på det enorma campus som är Lund?
De studentikosa tonerna av tromboner och cymbaler är inte alltid en optimal ljudbild, jag förstår det, men bor man centralt i en av Sveriges största och vackraste studentstäder så är fritt gatumusicerande en del av dealen.
Vi behöver mer musik, mer glädje och mer studentkultur. Inte fler kommunpolitiker och boomers som uppenbarligen saknar både takt och ton.
