600 kronor varje månad. Så mycket mer skulle du som tar hela studielånet ha fått om höjningen av studiemedlet hade följt studentinflationen. Det visar en rapport från den fackliga studentorganisationen Saco studentråd, som nu uppmanar till att höja studiemedlen.
Vid årsskiftet höjdes CSN med 1000 kronor. Det beror på att CSN, likt flera andra statliga bidrag, är kopplat till prisbasbeloppet* som justeras efter inflationen i Sverige under juni månad. Den höga inflationen i juni 2022 gjorde därför att CSN höjdes med 8,7% – 1000 kronor – i slutet av året. I en rapport från Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) studentråd, publicerad i mars, menar intresseorganisationen att höjningen är otillräcklig eftersom studenter har drabbats extra hårt av inflationen.
Att studenter har drabbats hårdare av prisökningarna beror på att de lägger en större andel än genomsnittssvensken av sina inkomster på matvaror och boendekostnader – två av de utgiftskategorier som har gått upp mest i pris. Enligt Saco studentråds beräkningar var studentinflationen i december 14,4%, vilket kan jämföras med det nationella snittet som låg på 10,2% .
vill att studenter ska ha lika mycket köpkraft
som för ett år sedan. Foto: Pressbild
För att underlätta studenters ekonomiska situation kräver Saco studentråd att regeringen ska höja CSN med ytterligare 600 kronor. Då kommer studiemedlet upp i den nivå det skulle legat på om höjningen vid årsskiftet varit 14,4%, alltså lika stor som studentinflationen i december månad. Höjningen på 8,7%, baserat på inflationen i juni, räcker alltså inte till enligt Saco studentråd.
Albert Ohlin, ordföranden för Saco studentråd menar att anledningen till att studenters bidrag ska justeras efter ett eget inflationsindex – till skillnad från exempelvis allmänpensionen och föräldrapenningen – är för att studenter år 2023 ska nå upp till samma ekonomiska standard som 2022.
– Det här handlar inte om att studenter ska ha massa mer pengar än vad man hade tidigare. Det handlar om att man ska ha lika mycket köpkraft nu som man hade för ett år sedan. Inte mer och inte mindre, säger Albert Ohlin, ordföranden för Saco studentråd, och poängterar att han inte gör någon bedömning för vad andra grupper behöver.
Mats Persson (L) utesluter inte
framtida ekonomiska åtgärder
riktade mot studenter.
Foto: Alexandra Roslund
Saco studentråd ställer också krav på att regeringen ska höja tilläggsbidraget för studerande föräldrar– en extra hårt ekonomiskt utsatt grupp – med 50%. Dessutom vill de att regeringen ska reformera bostadsbidraget så att reglerna blir tydligare och omfattar fler. I en skriftlig kommentar till Lundagård ställer sig Lus bakom SACO studentråds krav.
I ett mejl till Lundagård skriver utbildningsministern Mats Persson följande angående kraven i rapporten:
”CSN räknades upp med inflationen vid årsskiftet, en höjning på cirka tusen kronor. Det är ett ansträngt läge för hela samhället. Nyligen presenterade därför regeringen ett höjt bostadsbidrag till barnfamiljer och utesluter inte ytterligare åtgärder längre fram.”
*Prisbasbeloppet är en summa som ligger till grund för flera av statens skatter och bidrag, bland annat allmänpensionen, sjukpenningen och föräldrapenningen. Prisbasbeloppet justeras vid varje årsskifte utifrån inflationsnivån i juni det föregående året.
