Vittnesmålen från Lus-valen: Tvingas till fulspel

Viskningar under baler. Uppmaningar till vallöften. Lögner. Bakom valen till ordförandeposterna för Lunds universitets studentkårer döljer sig en berättelse om smutskastning och utpressning.
– Om jag inte var villig att spela fult skulle jag aldrig bli vald, säger Kim*, före detta Lus-kandidat.

5 april, 16:15 artikeln har uppdaterats

Den 15 mars var det dags för årets val till presidiet för Lunds universitets studentkårer (Lus). Det är ett samarbetsorgan för kårerna och ska representera studenterna i universitetsstyrelsen. Men vittnesmål talar om en kultur bakom valurnorna som är långt ifrån unison.

När Kim* för några år sedan ställde upp som kandidat till ordförandeposten för Lus fick hen uppleva påhopp och ett hårt samtalsklimat.

– Jag fick höra, mer än en gång, att om jag inte var villig att spela fult skulle jag aldrig bli vald, säger Kim. 

Kim menar att det i slutändan handlade om att representanter för olika kårer var ute efter vallöften. För att få deras röster skulle hen som ordförande behöva driva vissa specifika frågor på specifika sätt.

– När man var ute på baler så kom det fram före detta heltidare och ställde massa frågor. Problemet var mest typen av frågor de ställde. Det handlade mycket om ”Hur kan du driva min kårs frågor?” Man kan inte göra vallöften som studentrepresentant eftersom du alltid ska representera alla. 

Det är egentligen ganska brutalt att få höra att folk blir jättearga på en person för att den röstar på dig.

Enligt Kim finns det en väldigt tydlig kultur i Lus-valen som delar upp ”våta” fakulteter – som naturvetenskap och medicin – och ”torra” fakulteter – exempelvis humaniora och juridik. Året hen var uppe för val fanns det kårer som var öppna med att de skulle rösta på hen, vilket möttes av kritik.  

– Det är egentligen ganska brutalt att få höra att folk blir jättearga på en person för att den röstar på dig. När personen försöker argumentera för varför är det enda de andra säger är att ”Hen är från en våt fakultet, hen kommer aldrig kunna driva våra frågor.” Då blir det som att det egentligen inte handlar om vem som är den bästa ledaren och kandidaten, fortsätter Kim.

Som Lundagård tidigare har rapporterat var det vissa kårer som valde att motsätta sig de kandidater som blev invalda till presidiet i år. Lundagårds reportrar på plats antecknade bland annat kommentarer om bristande förtroende och anklagelser om lathet**. Tori Heitmann Jørgensen, vice ordförande för Samhällsvetarkåren, anser att sådan ton inte är gynnande för de demokratiska processerna.

– Jag kommer ju från Norge och är inte van vid att man skickar ut kandidaterna [ur rummet under diskussionen, reds. anm.], speciellt om man ska diskutera deras kandidatur. Jag tycker att det blir mycket chansande och att man gissar sig fram till vad kandidaterna menar baserat på vad de sagt, istället för att fråga dem direkt, säger hon. 

Det är praxis att kandidaterna får lämna rummet under valet när diskussion ska föras. Erik Nordlund, ordförande för Lus valting, förklarar att det är något som är vanligt i hela Sveriges föreningsliv.

–  Det handlar dels om att kandidater inte ska kunna höra andras presentationer så att den som kommer sist inte kan anpassa sin presentation efter alla andras och få ett övertag. Sen handlar det om att ha möjlighet till en öppen diskussion om kandidaterna, säger han.

Det var faktiska lögner om mig och hur jag arbetar som representant.

Men Sanela Lulić, som blev nominerad till Lus presidium 2021, håller med Tori Heitmann Jørgensen om att det finns en problematik i att kandidaterna inte alltid kan bemöta kritiken som framkommer under valet.

– Självklart kan man ha oro över kandidaten. Det händer överallt, och det kommer alltid att hända om någon ska väljas. Men då är det rättvist att faktiskt fråga kandidaten och lyfta sin oro direkt till den, säger hon. 

På grund av coronapandemin var valet 2021 digitalt. Sanela Lulić och hennes motkandidater hade blivit placerade i ett breakout-room medan diskussioner skulle föras. Men kollegor och vänner till henne kunde hålla henne uppdaterad om vad som sades. 

– Jag började i realtid få reda på hur en viss individ börjar säga saker om mig som inte stämde. Det var faktiska lögner om mig och hur jag arbetar som representant, säger hon. 

Även om Erik Nordlund inte kan uttala sig om specifika val och händelser förklarar han att om osanningar förekommer kan man begära sakupplysningar i specifika frågor. Det är dock något som aldrig hänt i ett Lus-val, men verktyget finns.

– Alla som är med på ett möte i ett demokratiskt sammanhang ska ju hålla god ton. Sen om folk tycker att man gör det eller inte gör det är inte upp till mig att bedöma, säger han. 

Under årets val lyftes funderingar och kritik framför allt mot Anton Silverbern (SAM), som i slutändan valdes till vice ordförande. När han inte befann sig i rummet landade det på hans hemmakår att bemöta oppositionen. 

–  Vi i Samhällsvetarkåren tog på oss en försvarsroll av vår kandidat som vi har backat och försökte förklara situationen. Men vi är inte heller Anton så det är lite svårt att förklara hela hans idé bakom sin kandidatur, säger Tori Heitmann Jørgensen.

Trots det anser hon inte att det har med personen i sig att göra, utan att anledningen ligger i samtalsklimatet och kulturen. 

– Jag tror inte att det är så att man har så stort missförtroende för Anton utan att det mer var en taktik för att få sina kandidater invalda. Att sprida lite osäkerhet runt en kandidat, fortsätter hon.

Anton Silverbern förklarar själv att det är viktigt att kunna ta kritik för att utvecklas och på bästa sätt representera studentkårerna. Han menar att diskussionerna som förs är centrala för de demokratiska processerna.

– Som kandidat tänker jag att det är upp till kårerna att skapa det diskussionsklimat som väljer de bästa kandidaterna. Sedan är det svårt för mig att uttala mig kring hur det var eftersom vi kandidater inte närvarar under diskussionerna, skriver han i en kommentar till Lundagård. 

*Kim heter egentligen något annat.

**Lundagård har sökt de kårer som var kritiska mot Anton Silverbern under Lus valting men endast Medicinska föreningen (MF) har valt att kommentera sin kritik. I ett mejl till Lundagård skriver MF:s ordförande Cornelia Börjesson Freitag följande:

”Vi baserade vår bedömning på kandidaternas presentationer på hearingen och utgick sedan så objektivt som möjligt utifrån dessa i vår bedömning. Jag ser positivt på att långa diskussioner fördes och att för- och nackdelar med dem olika kandidaterna lyftes fram, så att tinget kunde ta ett välgrundat beslut. Jag ser det inte som konstruktivt att elaborera ytterligare kring detta utan vi litar på kårernas samlade bedömning i frågan och ser fram emot kommande LUS-år!”

Rättelse: I en tidigare version av artikeln stod det att samtliga kårer som var kritiska mot Anton Silverbern hade avböjt att medverka i artikeln.