Snart faller kår- och nationsobligatoriet. Då blir det viktigare än någonsin för nationerna att visa vad de sysslar med. Trots det fortsätter nationerna att vägra lämna ut dokumenten som visar var pengarna tar vägen.
– Den bristande öppenheten kan bli en grogrund för misstro, säger kommunikationsprofessorn Gunilla Jarlbro.
Varje termin får Lunds nationer in miljontals kronor från universitetets studenter. Det är pengar som studenterna fortfarande är tvingade att betala, vare sig de vill eller inte.
Trots det vill ingen nation, med undantag av Smålands, lämna ut dokumenten som visar vad de gör med studenternas pengar.
– Vi visar bara upp det för våra medlemmar. Det är en policy vi har i nationen, säger Linn Hultberg, kurator på Göteborgs nation.
Varför har ni antagit den policyn?
– Det kan jag inte svara på. Det finns säkert jättebra skäl till det men jag har dem inte i huvudet just nu.
Tycker du att det är en bra policy?
– Ja, vi som nation finns till för våra medlemmar och vi har ingenting att dölja för dem.
Har ni något att dölja för dem som inte är medlemmar?
– Nej, vi har ingenting att dölja. Men vi tycker inte att någon annan har med detta att göra.
Står i stadgarna
Linn Hultberg är inte ensam om inställningen att den ekonomiska informationen enbart är till för nationens medlemmar. I samma andetag som nationerna säger att de inte tänker lämna ut sina bokslut betonar de att alla medlemmar är välkomna att titta på dokumenten på expeditionen tillsammans med den prokurator som ansvarar för nationens ekonomi.
– Alla medlemmar är välkomna hit för att titta på siffrorna så att prokuratorn kan hjälpa till att förklara vad allt innebär, säger Malmö nations kurator Niclas Bergström.
– Vi lämnar inte ut våra bokslut. Det står skrivet i våra stadgar och det följer den lagstiftning som finns, säger Per Delden, kurator på Östgöta nation.
Flera kuratorer välkomnar dock Lundagård till expeditionen för att titta på boksluten.
– Ni kan komma hit för att titta på dokumenten tillsammans med prokuratorn. Vi har inget att dölja men vi vill samtidigt undvika onödiga missförstånd, säger Blekingskas kurator Andrea Fokt.
– Vi vill ha möjlighet att förklara vad som ligger bakom siffrorna, säger Tobias Mörtlund, prokurator på Krischansta nation.
Smålands tvekar
Förra gången Lundagård försökte få ut nationernas bokslut var för två år sedan. Då vägrade samtliga nationer utom Smålands att lämna ut dem. När Lundagård nu tar kontakt med Smålands verkar nationens inställning ha ändrats.
– Jag kan inte fatta beslutet att lämna ut bokslutet själv. Det är en fråga som styrelsen, kassören och revisorn måste fatta gemensamt, säger nationsombudet Jenny Larsson.
Men tidigare har Smålands varit den enda nationen som lämnat ut sitt bokslut. Varför vill ni ändra på det?
– Det är inte säkert att vi vill ändra oss. Jag har hört med styrelsen och de verkar vara positiva till att lämna ut bokslutet. Men beslutet att göra det togs för länge sedan och nu har vi bytt hela ledningen.
Är inte öppenheten positivt för nationen?
– Jag vet inte riktigt. Ibland känns det som att ”varför ska vi göra det, när ingen annan gör det”. Det innebär ju faktiskt en del merarbete.
Kan det inte ses som att nationen föregår med gott exempel?
– Jag tror inte att de andra nationerna skulle börja lämna ut sina bokslut för att vi gör det. Men generellt sett tycker jag att det är positivt att organisationerna är så öppna som möjligt, säger Jenny Larsson.
En vecka senare lovar dock Jenny Larsson att skicka bokslutet till Lundagård.
”Förmån för medlemmar”
Den 1 juli faller kår- och nationsobligatoriet. Då kommer studentorganisationerna att vara tvungna att vässa marknadsföringen för att fortsätta locka medlemmar. Ett vanligt mantra från organisationernas sida brukar vara att de måste bli bättre på att berätta vad de gör för studenterna.
Men att öppet redovisa sin ekonomi verkar inte ingå i den öppenheten.
– Vi har valt att göra på detta sätt och om vi förlorar medlemmar till följd av detta är det vår ensak, säger Linn Hultberg på Göteborgs nation.
– Att få se siffrorna är en förmån som tillfaller våra medlemmar, säger Östgötas kurator Per Delden.
Risk för misstro
Gunilla Jarlbro är professor i kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet.
Hon menar att öppenhet är centralt för att organisationer ska kunna bygga förtroende.
– Alla större organisationer har någon form av policy som styr hur man kommunicerar, det gäller i både den privata och den offentliga sektorn. Där brukar öppenhet vara ett av de viktigaste begreppen, säger hon.
Enligt Gunilla Jarlbro kan slutenhet ge upphov till misstro.
– Tystnad är en grogrund för spekulation. Om en organisation inte är helt öppen är det oerhört lätt att misstankar och rykten börjar spridas. Det sker oavsett om det verkligen pågår något fuffens eller inte, säger Gunilla Jarlbro, som skulle vilja att nationerna inför en gemensam kommunikationsplan.
– Ryktesspridning skadar alltid organisationer. Nationerna har allt att vinna på att bli mer öppna och transparenta.
Någon gemensam policy vill dock inte David Magnusson, ordförande för nationernas samarbetsorgan Kuratorskollegiet, införa.
– Det är ett beslut som varje nation kan ta för sig. Kollegiets medlemmar tar gemensam ställning när vi tycker att det är relevant att göra det. Här har vi inte sett några stora samordningsvinster, säger han.
Vad tycker du om att nationerna inte lämnar ut boksluten?
– Nationerna gör väldigt mycket bra och det är bra att visa upp verksamheten. Men jag har ingen åsikt i frågan. Det är upp till varje nation att avgöra.