”Alice” anmälde flirtig lärare – blev del av mörkertalet

Under pandemin får "Alice" nära kontakt med en lärare. Efterhand blir kommunikationen allt mer privat och så småningom känner hon även att den blir allt för privat. Hon väljer att göra en anmälan till lärarens chef men upplever att hon blir ifrågasatt och ärendet registreras aldrig till universitetet.

Alice, som egentligen heter något annat, hade precis börjat studera på Lunds universitet. Hon anslöt sig till en mindre studiegrupp som skulle erbjuda extra hjälp och startade en mailkonversation med en av lärarna. 

– Det kändes också som en väldigt personlig kontakt mellan två vänner som pratade, snarare än lärare och elev, berättar Alice. 

Då det var under pandemin och dess restriktioner hade Alice en begränsad kontakt med människor och relationen till läraren blev ännu mer betydelsefull för henne. Hon berättar att hon utvecklade ett förtroende för läraren. Något som fick henne att känna sig allt mer sårbar. Allt eftersom korrespondensen fortgick blev konversationen allt mer privat. Så småningom upplevde Alice även att den blev flirtig. Inom henne fanns en paradox mellan att vilja behålla relationen samtidigt som hon kände sig utnyttjad. 

–  Det gör det väl mycket lättare att hamna i den typen av ohälsosam dynamik när man är i den relationen mellan lärare och elev, än om det hade varit mellan två privatpersoner. 

Så småningom förstod Alice att hon hade utvecklat känslor för läraren. Även om läraren aldrig gjorde några fysiska närmanden kände Alice att det var fel. Hon upplevde att läraren initierade till allt mer privata konversationer och sökte bekräftelse från Alice. Så hon sa ifrån. Men hon upplevde inte att läraren tog på sig ansvar för relationen och känslorna som utvecklats. 

– Det var som att allt var mitt fel, säger Alice. 

Alice är inte ensam om sin upplevelse av att lärare går över gränsen. I Tellusrapporten från Lunds universitet (LU) som utgavs 2020, vars syfte var att undersöka förekomsten av sexuella trakasserier* vid universitetet, uppger 27% av kvinnliga och 11% av manliga studenter vid LU att de upplevt att de blivit utsatta för sexuella trakasserier under sin studietid. Av de studenter som blivit utsatta uppgav 8% av de kvinnliga respektive 5% av de manliga studenterna att förövaren var anställd eller doktorand vid LU. 

Lena Lindell och Åsa K Nilsson är medlemmar i SFAD-teamet (Systematiskt förebyggande arbete mot diskriminering). Ett team vars syfte är att arbeta förebyggande mot sexuella trakasserier och kränkningar genom att ge stöd i hantering av ärenden som rör ämnet. 

Vad har ni för rutiner i ärenden där det är studenter som utsätts för trakasserier?

– Det är en stor organisation som är komplex. På HR-webben finns bland annat rutiner för hanteringen. Men trots allt är det inte alltid helt klart hur man ska göra och då måste vi i teamet ge stöd, berättar Lena Lindell. 

Vidare berättar Lena Lindell och Åsa K Nilsson att det finns olika stödfunktioner inom universitetets organisation med bland annat checklistor kring hur man ska göra dokumentation med diarieföring. Men Lena Lindell uttrycker en ödmjukhet inför att det inte alltid är lätt att nå alla och bristen på kunskap i verksamheten gör att de inte vet hur de ska gå vidare med ärendet. 

Lena Lindell berättar att det inte ska spela någon roll vem man vänder sig till om man har känt att man blivit utsatt för något. 

– Alla anställda på universitetet är utbildningsanordnare i förhållande till studenterna. Om vi ser eller hör någonting så är det vår skyldighet att ta det till den som är ansvarig för utbildningen, säger Lena Lindell. 

Alice upplevde att samtalen med läraren inte gav några resultat och att läraren fortsatte att kommunicera med henne på ett sätt som hon kände var för privat. Hon valde därför att vända sig till en av lärarens chefer. Men resultatet blev inte som hon hade väntat.  

I stället kände sig Alice ifrågasatt i sin upplevelse. Lärarens chef påpekade att läraren var i början på sin karriär och att det var “sådant som händer då”. 

– Jag kände väl att det blev lite jobbigt att jag inte fick validering eller berätta om min upplevelse utan att det skulle bli ifrågasatt, säger Alice. 

Trots att Alice vände sig till lärarens närmaste chef när hon upplevde att läraren fortsatte gå över hennes gränser finns ärendet inte rapporterat i diariesystemet utan kvarstår som ett mörkertal.

När Lundagård begär ut registrerade ärenden mellan 2010 till och med i dag finns inga ärenden rapporterade om sexuella trakasserier av en lärare gentemot en student på LU. Endast ett ärende som finns i diariet som rörde en lärare som betett sig olämpligt, då mot en student från ett annat universitet. I Tellusrapporten anges att många studenter upplever ett motstånd till att rapportera en lärare som utsatt dem för trakasserier eller ofredanden på grund av en rädsla för repressalier i form av exempelvis sämre betyg. 

I nuläget har LU inte någon skriven policy kring vad som är lämpligt eller olämpligt i en relation mellan en lärare och student. Hur ska studenter veta var gränsen för en acceptabel relation går? 

– Jag brukar tänka att om det känns ovälkommet eller obehagligt så ska du backa, säger Lena Lindell. 

– Vi vill ju aldrig att man ska känna känslan att det inte är lönt att berätta någonting. Det finns alltid någon som vill lyssna, framhåller Åsa K Nilsson. 

Hur ska man motverka att studenter känner sig rädda för att berätta?

Det räcker om den ansvariga får veta att något har hänt så att den kan agera, säger Lena Lindell. 

– Vi har en hemsida för studenterna där de kan läsa om vad man kan göra när man känner sig utsatt, berättar Åsa K Nilsson. 

Men även om ärendet kommer fram till den ansvarige är det inte säkert att åtgärder som avskedningar eller byte av lärare kan vidtas. 

Lena Lindell berättar att det finns en stark anställningstrygghet i Sverige och att möjligheterna till stöd för studenter inte är lika stora som för arbetstagare. Hon menar att det är ytterst ovanligt att någon blir avskedad utan de flesta ärendena hanteras med hjälp av ett tillrättavisande samtal.  

– Och det brukar vara väldigt effektivt i de allra flesta fallen. Den anställde får visa att hen har förstått och inte gör om det.  Det brukar vara väldigt jobbigt för den som har betett sig illa, säger Lena Lindell. 

Räcker verkligen ett samtal? 

– Det handlar om att vi tänker att alla människor i grunden vill väl. Ibland gör man fel. Ibland gör man väldigt dumma saker. Det beror ju på allvaret i det som hänt. Men man ska få en chans att bättra sig. Vi vill ju att det ska fungera och att alla ska ha en god arbetsmiljö, säger Lena Lindell.

Alice är kritisk till hur hur situationen med läraren hanterades från LU:s sida och skriver i ett mejl till Lundagård: ”Läraren uttryckte att hon kommit för nära studenter förr och det känns ju som en indikation på att inte tillräckligt görs från universitetets sida. Studentombudet sa även att han aldrig varit med om ett fall som det här så det tyder ju också på att det kan finnas ett stort mörkertal eftersom det är skamfyllt att prata om”.

 I dag är Alice inte kvar i Lund. Och hon känner inte heller att hon vill komma tillbaka. Efter händelsen kände hon att allt hade förändrats.

– Så det har verkligen färgat mer eller mindre hela min studietid vid Lunds universitet. När man förknippar så mycket med det så blir det jobbigt. 

*Inom termen sexuella trakasserier ingår olika typer av handlingar som kan vara både fysiska och verbala. Ovälkomna närmanden, blickar eller ord är några exempel. 

Information om Tellusrapporten

+
  • Består av en kvalitativ del (genomförd HT2018-VT2019) och en kvantitativ del (HT2019).
  • Projektet initierades som en reaktion på #metoo och #akademikeruppropet
  • Vände sig till studenter, doktorander och anställda vid Lunds universitet
  • Svarsfrekvens för studenter: 32 %. Svarsfrekvens för anställda och doktorander: 34 %
  • 27 % av kvinnliga studenter och 11 % av manliga studenter delger att de någon gång under sin tid som student vid Lunds universitet har upplevt att de har utsatts för sexuella trakasserier
  • Visar att 73 % av sexuella trakasserier mot studenter sker i studiesociala sammanhang
  • 65 % av studenterna svarar att den som utsatt dem var påverkade av alkohol
  • Av de studenter som blivit utsatta uppgav 8% av de kvinnliga respektive 5% av de manliga studenterna att förövaren var anställd eller doktorand vid LU.

När Lundagård kontaktar chefen som ansvarade för Alices ärende förnekar chefen att något sådant ärende har förekommit. Det är först när reportern hänvisar till specifika datum från mejlkonversationen mellan Alice och chefen som denne erkänner att hon bistått i ärendet. Dock avböjer hon att kommentera det hela med hänvisning till att hon inte kan uttala sig i enskilda ärenden.