Regeringen ämnar korta lärosätens styrelsers mandatperiod från tre år till 17 månader. Detta för att personer med säkerhetspolitisk kompetens ska komma in i styrelserna, det skriver Dagens Arena.
I dag, torsdag, meddelar regeringen att de ska halvera de svenska lärosätens styrelsers mandatperioder. Vanligtvis sitter en ledamot i tre år. Regeringen vill korta perioden till 17 månader.
Vänstertidningen Dagens Arena avslöjar att nominerade till universitetsstyrelser landet över blivit uppringda av utbildningsdepartementet och fått berättat för sig att deras mandatperioder förkortas. Detta sker i samband med att departementet tillsätter nya universitetsstyrelser den 1 maj.
Anledningen till de kortade mandatperioderna anges på följande vis på regeringens hemsida: ”Ledamöterna utses för en kortare period än vanligt mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget och vikten av att sådan kompetens ingår i styrelserna”. Utbildningsminister Mats Persson har också tidigare uttalat sig om vikten av säkerhetspolitisk kompetens hos Sveriges lärosäten.
LU:s nya styrelse
+I dag meddelades även Lunds universitets nya universitetsstyrelse. Dessa tillräder nästa vecka:
Gudrun Antemar, lagman vid Stockholms tingsrätt
Ingrid Bengtsson-Rijavec, ekonomichef Malmö universitet
Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap
Tom Erixon, verkställande direktör Alfa Laval
Pernilla Johansson, seniorekonom Swedbank
Torbjörn Lundahl, forskningsentreprenör
Jens Oddershede, professor i kemi
Ingrid Petersson (ordförande), f.d. generaldirektör
Dagens Arena har talat med flera som är kritiska till beslutet.
– Det är naturligtvis inte bra. I praktiken innebär det att en ny styrelse endast kan arbete i ett år. Det tar tid för en ny ledamot att sätta sig in i arbetet och vilken roll styrelsen har, det blir inte mycket verkstad, säger Hans Adolfsson, ordförande för Sveriges universitet- och högskoleförbund, till Dagens Arena.
Han menar dessutom att önskan att få in personer med viss kompetens är en detaljstyrning som inskränker på svenska lärosätens autonomi. Något flera personer Dagens Arena talat med instämmer i.
– Jag har aldrig varit med om att en regering gör på det här sättet. Jag oroar mig för att den säkerhetspolitiska förståelsen egentligen inrymmer annat man inte säger rakt ut. Att det handlar om att det ska vara rätt personer med rätt åsikter, säger Shirin Ahlbäck Öberg, statsvetare vid Uppsala universitet, till tidningen.
